Jag vet att det är omanligt.
Men jag erkänner det ändå.
Utan omsvep.
Jag är dålig på att backa med släp.
I kväll var det småregnigt så att det var svårt att se i backspeglarna. Dessutom var det mörkt – och trångt. Jag var livrädd att jag skulle demolera någon av de nya grannarnas tjusiga bilar på parkeringen.
Däremot är jag bra på att lägga upp byxor.
Och att laga mat.
3 kommentarer:
Att backa med släp är en sådan där mansritualistisk övning som får alla riktiga män att skaka lite grand. För "man är man och man kan, backa lite grand, då är man så klart en man".
Men att briljera på krogen med att backa? Vad är det för larv. Att backa upp någon är en annan sak, att få uppbackning likaså.
Men släp, och backning. Det är en överskattad talang. Jag blir mer imponerad av byxuppläggare, DET kan inte jag.
Du har antagligen den enda blogg jag skrattar åt varje gång jag läser. Uppskattar!
Ha ha ha! Jag är usel på att backa över huvud taget. Men vem behöver kunna backa egentligen? Riktningen här i livet skall vara framåt.
Skicka en kommentar