6 januari 2011

Vi beklagar förseningen...

Jag vet inte om det beror på att språket förändras, att vi håller på att få en betydelseglidning, men det verkar som om allt fler är osäkra på betydelsen av orden ursäkta och beklaga.

Om jag ber om ursäkt innebär det för mig att jag anser att jag betett mig felaktigt eller klumpigt och att jag anser att jag har ett ansvar och att det är mitt fel. Om jag däremot beklagar något, då är det något som både ligger utanför mitt ansvar och min möjlighet att påverka det inträffade.

Jag tycker ansvarsfrågan är betydelsefull. I umgänget med medmänniskor är det viktigt att vi visar att vi tar ansvar för våra handlingar och att vi visar att vi är medvetna om när vi kommer till korta. På så sätt vinner vi respekt och förtroende.


Ofta ställs den här frågan på sin spets i relationer mellan kunder och företag (säljare).

När SJ misslyckas med att leverera den tjänst som resenärerna köpt – att hämta och lämna på utsatt tid – då beklagar man förseningen. Om man i stället ber om ursäkt för sitt misslyckande visar man att man faktiskt är medveten om sitt ansvar.

Frågan är om man är det, eller om man medvetet undandrar sig ansvar.

1 kommentar:

sLars sa...

Det där har jag inte tänkt på.

Det är bra tänkt av dig. Som alltid.

Under ett långt uppdrag åt en storkund slutade jag skriva "Jag ber om ursäkt för att jag inte svarat tidigare". Slutade att be om ursäkt - i det sammanhanget - och gick direkt på sak.

Vi hade alla mycket att göra och det var självklart att om vi inte svarade på mail direkt så berodde på att man hade något annat i händerna. Ofta bokstavligt.

Detta mitt förändrade beteende ledde till att gränserna på något vis blev klarare.

Som exempelvis det förhatliga bortra-från-kontoret-meddelandet. Det finns tillfällen när det är bra. Vid support-situationer. Men för det mesta tänker jag "ja, jo, visst, men jag räknar med att du svarar när du har tid".

Första rappakaljaordet är hinesa - som jag nu ska skriva i ordverifieringsrutan. Det betyder att man givit någon lång näsa. Från hi - lång på kroatiska och nesa - näsa från grekiskan.