11 oktober 2006

Snyltminister

Medierna gottar sig – med rätta.
Betala radio- och tv-licens det ska man! Basta!
Men ska man hitta ministrar utan lik i garderoberna då får man nog leta länge. Det lär inte gå att uppbringa en vuxen person i Sverige som inte någon gång betalt en hund- eller barnvakt svarta pengar; eller en målare eller snickare. Att Stegö varit avlönad av radion och inte betalt licens är förstås en läckerbit för medierna.
Kanske kunde man hitta nån kulturintresserad till posten som kulturminister istället för en snyltare?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Fine, det är lag och man skall följa lagar. Var det oacceptabelt att vara homosexuell för 30 år sedan och därmed basta?

Hans Lundgren sa...

Nu brister väl ändå logiken något?
Jag har inget emot att lagar förändras – i synnerhet inte de kränkande och idiotiska. Men, vi har ett samhällsystem som bygger på demokrati och lojalitet med det demokratiska systemet. Den som utnyttjar samhällets tjänster, det må vara tv, skola, sjukvård eller annat, ska förstås också vara lojal med det system som finansierar detta. För att inte de svagare i samhället ska drabbas finns det progressiva skattesystemet och subventioner av olika slag.
Lagar skapas, slopas och ändras av den demokratiskt valda riksdagen. För den som tycker annorlunda finns tryckfrihet, åsiktsfrihet etc.
I övrigt är vi lojala – eller?
/H

Anonym sa...

Nej, jag håller inte med. Att en stat har allmänna val vart fjärde år är inte den enda definitionen på demokrati. Inte när ett parti, som dessutom utgör minoritet, med hjälp av växlande stöd, under en längre period tillåts använda statens medel, organ och lagar till att försäkra sitt eget maktinnehav.

Staten har stiftat och kommer sannolikt även i framtiden stifta orättfärdig lagar. I princip så anser jag att det skall motarbetas inom systemet, men i vissa situationer så måste människor vara trogna mot sina egna värderingar i första hand och andras i andra hand.

Att tvinga alla som vill ta emot information via ett media att betala för en minoritets, eller mycket knapp majoritets opinionsbildning är i min mening djupt omoraliskt. För att tillåtas ta emot information och åsikter av varierat slag så måste jag först delta i finansieringen av andras propaganda (och numera till stor del underhållning), strider mot demokratins tanke att åsikt möter åsikt på lika villkor och försvagar dessutom oppositionens möjlighet att göra sin röst hörd och därmed ändra det man uppfattar som en omoralisk lagstiftning.
Att tvinga någon att betala för gynnande av andras värderingars inflytande på samhället, att tvinga människor att minska tyngden av sin demokratiska röst, är inte rätt. När staten uppmanar mig att agera på ett sätt som är skadligt för mig själv så är det min plikt att inte lyda.

Förhoppningsvis leder en tätare maktväxling till att makthavarna får en större förståelse för hur det är att vara en minoritet som består av nästan halva befolkningen och därmed aktar sig för att låta statsmakten springa politiska ärenden. För den jag trampar på idag är kanske den som har möjlighet att trampa på mig i morgon.

Maria sa...

Nu är jag nyfiken, Hans, om du fick önska fritt - vem vill du nu ha som kulturminister?

Hans Lundgren sa...

Jag har ingen kandidat. Skulle vara Bengt Göransson då, men det är ju fel parti och fel ålder. Jag tycker nog inte att det ska vara en kulturarbetare för då blir det lätt kopplingar till genrer och problem med bredden. En intellektuell person med goda chefsegenskaper, med förmåga att lyssna och med ett gediget intresse för kultur – både den smala och den breda. En person utan nyliberalt bagage.