Jag vet inte vad det är med mig, men jag har så fruktansvärt svårt för den här dagen, Alla hjärtans dag. Det kommersiella tjafset hade jag väl kunnat stå ut med bara genom att undvika det, men nu jamsar min morgontidning med i banalitetshysterin och trakasserar mig med hjärtformade annonser instoppade i de redaktionella texterna, med en fullkomligt osannolik förstasida som påstås vara ett frieri!
Till råga på allt har chefredaktören en stor annons där han proklamerar att han tror på långvariga förhållanden, vilket väl ska tolkas som att han vill ha trogna läsare som prenumererar. Jo jag tackar jag. Om de banala jippona ska fortsätta att breda ut sig i tidningen så kan det bara gå käpprätt åt skogen med den saken.
Jag vill ha en tidning med intressanta texter av goda skribenter. Inte en tidning som utser årets hund eller årets katt och som tävlar i ytlighet med de företeelser som rimligen hör hemma i veckopressen.
Sedan länge publicerar man fullkomligt osannolika ”dagens dikt”-er där orytmiska banaliteter och grötrim ständigt firar triumfer. Insändarsidan täcks av trivialiteter där insändare tillåts förfasa sig över hundbajs, felparkeringar och sina medmänniskors tillkortakommanden, allt under skydd av feghetens signaturer.
Varför inte visa lite respekt för oss läsare? Varför idiotförklara oss? Varför kan inte Corren bara vara en morgontidning? Varför måste den nedlåta sig till tramserier? Det intellektuella kapitalet hos Correns journalister är stort. Använd det.
Vi som tycker att en region av Östergötlands storlek behöver en riktig morgontidning måste protestera!
Nu är det gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar