På något sätt skänker den trygghet. Stormen. Det är tryggt att veta att det inte är marknadskrafterna som styr. Att det finns krafter som vi människor inte rår på och inte kan påverka. De ger mig en inre frid. Under Gudrun var vi utan el under en vecka. Tempot sjönk trots en massa merarbete, men vi fick göra det vi är utrustade för; ta eget ansvar för vår överlevnad. Det kändes bra – och det gick.
Annars verkar det råda stiltje i landet. Eftervalsstiltje. Kulturen frodas och vi jobbar på – ovetande om vad kulturministern tänker och vad kulturnämndes ordförande vill.
3 kommentarer:
Likt Gudrun så skonade stormen Per oss i Lundatrakten från det värsta ovädret. Hoppas det är okej även i Linköping!
Jotack, det har gått bra. Jag fick ställa in en tågresa till Stockholm, men det känns ju mer som en bonus. ;-)
Ja det förstår jag. Fjollträsk besöker man inte mer än absolut nödvändigt. :-)
Skicka en kommentar