27 april 2008

Kulturnämnden – igen!

Jag kommer att hamna i onåd hos Linköpings kultur- och fritidsnämnd.

En kommunal tjänsteman gav mig en gång rådet att inte ”pressa in en politiker i hörnet”, utan att alltid se till att det finns en väg ut med hedern och ansiktet i behåll. Det är svårt det där. Här har vi en massa människor som ägnar en stor del av sin fritid åt att delta i det politiska arbetet. De är förstås utmärkta personer värda all uppskattning för det arbete de lägger ner och för sitt engagemang. Därför känns det alltid lite kymigt att komma med kritik. De gör förstås vad de tycker är bäst. Å andra sidan kan jag inte låta bli att tycka att de politiker som vi medborgare utsett till våra representanter har som första uppgift att lyssna på sina väljare – också mellan valen. Jag tycker också att det i ett upplyst demokratiskt samhälle är självklart att den medborgare som ställer en fråga till politikerna får svar – i rimlig tid.

Jag skrev om den dialog som initierades av den förre ordföranden i kultur- och fritidsnämnden här. Jag blev förstås glad, ja till och med upprymd, över att en ledande politiker ville lyssna på mig och mina kolleger. Sen gick det ett år och jag skrev om det igen här. ”Sophia” kommenterade det inlägget så här:
"Men det är inte så konstigt när man tänker på att svensk demokrati inte handlar om relationen politiker-medborgare, utan relationen politiker och parti.
Du är som medborgare enbart intressant i egenskapen väljare en gång vart fjärde år..."
Jag brukar försöka tro alla människor om gott och vill gärna att hon har fel. Men nu har det varit tyst i ytterligare ett år och jag har skrivit och påmint igen…

Kultur- och fritidsnämnden är förstås en viktig aktör i kommunens kulturliv. Den har att fördela de resurser i form av de skatteintäkter som vi linköpingsbor betalar. Jag har fått anslag till min verksamhet flera gånger, senast i höstas när jag gjorde Bachs h-mollmässa, och också fått kommunens kulturstipendium, så jag borde kanske inte klaga.

Men oförmågan till dialog är påfrestande och framför allt respektlös. Om man nu inte kan/orkar/vill/har tid/ att ta sig an den fråga som man själv väckt tycker jag att man kan säga det. Fatta beslutet: ”Skrivelsen lämnas utan åtgärd.” och meddela mig det!

2 kommentarer:

sLars sa...

Jag har samma erfarenhet, i grupperingen fagottföräldrar skrev vi till kulturnämnden i just fagottfrågan på musikskolan i Linköping. En representant upplevde att han "Svarat" men det gjorde inte vi. Efter något år kom dock ett svar. Det gjorde det faktiskt.

Ring för bövelen och fråga vad de i hela fridens namn håller på med! De kan väl inte alla vara försjunkna i Lars Noréns nya bok.

Hans Lundgren sa...

Jag har mailat samtliga ledamöter och tjänstemännen för ett par dagar sedan... Jag tror inte någon av nämndledamöterna är nämnd(!) i Noréns bok. Tror kanske inte att den kommer att läsas så mycket av andra skäl heller. Han verkar vara en elak jävel.