24 februari 2008

Schlageryra II

Jag får inte riktigt ihop det. Är det en tävling eller är det ett jippo? Är tävlingen bara en förevändning för att få genomföra jippot?

Vid gårdagens hundpromenad upptäckte jag att det flaggades på stan med flaggor som det stod Melodifestivalen på. Utan för Frimis stod en rad silverfärgade bilar med gigantiska discokulor på taket! På Ågatan förbereddes upphängandet av en ännu mer gigantisk discokula.

Om det enbart är ett jippo så finns det flera försonande drag. Vem som helst kan vara med; en skuttande tös som inte kan sjunga, men som verkar glad och trevlig, en lärare från Växjö som sjunger gräsligt falskt får ändå framföra en sång som han gjort själv – på bosninska, tre trallande jäntor i färgglada kläder och mycket ben trallar på en glad melodi utan innehåll och en musikalartist, som till vardags sjunger på Göteborgsoperan, får demonstrera sin sångteknik i en medioker låt. Gamla rävar som Ainbusk ställs mot nybörjare. Det är ju stor variation och mycket omväxlande. Alexander Bard får uppträda som en syntspelande Shakespeare. Kul!

Men om det är en tävling? Varför tillåts då melodier som inte håller måttet att delta? Varför tillsätter man inte en professionell jury som väljer ut de bästa bidragen? Varför ska vi behöva se artister som inte ens har de mest elementära kunskaper i sång eller artisteri uppträda? Jag får inte ihop det. Och varför är alltihop så inihelvete genomrepeterat in i minsta rörelse så att det inte finns utrymme för ett uns spontanitet eller kommunikation med publiken?

Här finns ingen likhet med vare sig en riktig tävling eller en riktig konsert där deltagarnas prestationer kan avläsas hos publiken. Jämför reaktionen hos publiken då Anja Pärsson vinner (eller åker ut, för den delen) eller då Bruce Springsteen uppträder. I melodifestivalen är publiken hetsad att skrika och vifta oavsett hur falskt sångaren sjunger eller hur intetsägande musiken är.

För säkerhets skull vill jag tillägga att jag tycker om schlager, bra schlager och bra artister – helst i kombination, men melodifestivalen har mycket lite av detta.

Inga kommentarer: