Dagens hjälte!

Dagens hjälte.

Farliga sjukdomar

Nu är troligen alla medvetna om den hemska svininfluensan, men hur många känner till den ruskiga hönssnuvan eller den värsta hästdepressionen?

I A.A. Milnes värld lever figurerna uppenbarligen också farligt.

Brottsförebyggande kultur

Idag har Corren ett reportage om Michael Lundh. Lundh är en god människa. Genomgod. Dessutom säger han: ”Kulturen är ett av de främsta brottsförebyggande redskapen vi har, med bibliotek, teater och musik…”

Våra kultursalonger befolkas av personer som de flesta aldrig varit i närheten av brottslighet. De flesta är kvinnor och majoriteten är över 50 år. (Jag vägrar att använda det töntiga uttrycket 50+!)

Kulturinsatserna måste göras bland unga pojkar och män. Befria dem från ishockeyslagsmål och spela teater med dem eller sjung i kör.

Satsa pengar på kultur i skolan! Satsa pengar på kultur för pojkar!

Körsång på recept

– Jaha, du vill provsjunga till kören?
– Nej det behövs inte, jag har recept!

Så kommer det att låta i framtiden. Vi kördirigenter får omskolas från konstnärer till terapeuter.

Körsångare: "Hörru! Kalle sjunger fiss i stället för f!"
Dirigenten: "Det gör inget. Kalle har recept. Huvusaken är att han mår bra!"

Skämt åsido. Jag har inget emot att man ordinerar körsång som friskvård. Tvärtom. Det är en lysande idé. Körsång är läkande. Men det vore intressant att veta vem som ska ta hand om patienterna. Och som har kompetensen.

Jag blir alltid lite nervös när man omtolkar min konstnärliga verksamhet till ett slags jympapass.

Fast Caroline af Ugglas ställer säkert upp.

Stå på benen

Mycket svininfluensa nu. Vaccineringarna har inte riktigt kommit igång och jag är lite nervös för min konsert nästa lördag. Varje sångare behövs.

Själv hade jag en släng för en dryg månad sen som av vänner diagnostiserades som baconsnuva – den lindrigare formen. Det var nog ingen svininfluensa, men jag var hårt drabbad, så man jag är.

Nu är det dags igen. Lämnade tisdagens repetition med svåra smärtor i skinkan! Eftersom vi jobbat med julrepertoar var jag förstås övertygad om att det denna gång var svininfluensan. Var skulle den annars starta om inte i skinkorna? Smärtan i sätet drog sig nedåt låren, men jag lyckades hejda den, innan den nådde fotknölarna, med en dubbel dos smärtstillande. Vaknade dagen efter (idag) med feber. Smärtorna består, fast lindrigare.

Jag har alltid så konstiga sjukdomar – om jag över huvud taget är sjuk. Jag tror det beror på åldern. Har inte fått en riktig diagnos sedan 12-årsålderns halsfluss. Det är orättvist.

Har en tuff period framför mig. Får försöka stå på benen och hålla svinen på avstånd.