Busschauffören som tänkte att va fan

Busschauffören som tänkte att va fan …det skiter väl jag i.

Han har nu två morgnar i rad stått nedanför mitt fönster med motorn på. Inte en liten stund – utan i en kvart! EN KVART om dan!

Bussen tillhör Tjörnarpsbuss. Företaget skriver på sin webbplats:

”Vi tänker förstås även på miljön […]. Våra förare blir dessutom kontinuerligt utbildade i […] eco-driving […].”

Jo tjena! Att det är i tättbebyggt område och att lagen säger max EN MINUT det skiter man högaktningsfullt i.

Det här bolaget är inte ensamt. Mitt emot oss ligger ett hotell så det är många bussar och det är mer regel än undantag att man tänjer på tomgångsregeln. Jag tycker det är konstigt att det är professionella trafikanter som inte kan trafikreglerna.

Tjörnarpsbuss svarar inte heller på mejl, om någon undrar.

Ljudföroreningar II

Miljöminister Andreas Carlgren svarar Finn Bengtsson.

Lite god dag yxskaft är det ju; frågan handlade varken om buller, trafik, arbetsmiljö eller bostäder utan om oönskade ljudridåer i form av musik i offentliga lokaler.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:658 den 30 januari
2007/08:658 Ljudföroreningar i offentlig miljö

Finn Bengtsson har frågat socialförsäkringsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att motverka tendenser till olika typer av ljud- och musikföroreningar i det offentliga rummet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Oönskat eller störande ljud brukar anges vara buller. Dessutom kan sådant störande ljud i stora stycken också vara en arbetsmiljöfråga och faller då under arbetsmiljölagstiftningen. Avsikten med de ljudföroreningar som avses i frågan kan också syfta till att skapa stämningar för köpbenägenhet.

Riksdag och regering har, som bekant, under en följd av år och på olika sätt uppmärksammat frågor om oljud och buller. Bland annat har vägledande riktvärden för trafikbuller angetts. Riktvärdena avser bland annat värden som inte bör överskridas inomhus och utomhus vid nybyggnad av bostäder. Ett delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har fastställts. Delmålet är för närvarande formulerat på följande sätt. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. I den senaste översynen under 2005 av miljökvalitetsmålen angavs i propositionen bland annat att delmålet för buller bör ses över och att större fokus bör läggas på hälsoeffekter och antalet människor som är störda. Avsikten är att så snart underlag finns förbättra utformningen och innehållet i delmålet och därvid också beakta hälsoaspekter.

Som ett led i arbetet med att få bättre kunskap om bland annat befintliga byggnaders tekniska utformning beslutade regeringen i december 2006 att uppdra åt Boverket att ta fram uppgifter som medger en översyn av vissa befintliga delmål till God bebyggd miljö och att få förslag till formulering av nya sådana bland annat för att avhjälpa och förhindra buller, fukt och mögel i byggnader. Uppdraget ska redovisas i december detta år.

Det buller vi utsätts för tenderar att sammantaget öka liksom antalet bullerkällor. Ett rimligt förhållningssätt är därför, inte minst mot bakgrund av uppdagade hälsoeffekter, att minska bullret vid källan, oavsett källa. I det fortsatta ytterst angelägna arbetet med att minska det ”totala bullret” torde även denna typ av buller, ljudföroreningar, behöva ingå.

Ljudföroreningar

Riksdagsledamoten Finn Bengtsson ställer en fråga till statsrådet Maria Larsson den 25 januari:

2007/08:658 Ljudföroreningar i offentlig miljö

Vår offentliga miljö ska vara möjlig att dela för alla medborgare. Denna ska då inte onödigtvis förorenas med sådant som gör att några hämmas av att vistas där, eller till och med kan ta skada.

Med stor framgång har vi i Sverige successivt rensat de offentliga rummen från den passiva rökningens hämmande och skadande effekter på människor som inte vill utsättas för detta. Intrånget på rökarnas sedan tidigare uppfattade ”rättighet” att sprida rök i lokaler som alla har tillgång till har härvidlag bedömts underordnad i förhållande till rätten för alla andra att slippa exponeras för rök då de vistats där. Lagregleringen på detta område har sannolikt också förbättrat folkhälsan, då den passiva rökningens skadeverkningar i dag får anses som väletablerade medicinska fakta.

Men på liknande sätt föreligger fortfarande andra föroreningar i gemensamma offentliga miljöer, vilket kräver politiskt övervägande huruvida dessa är acceptabla ur rättighets- och potentiellt skadlighetsperspektiv för folkhälsan.

I många offentliga lokaler läggs i dag en matta av bakgrundsljud ut från olika högtalare, och ofta är ljudnivån så pass kraftig att den stör såväl enskilda samtal som möjligheten att koncentrera sina tankar. Det är inte rimligt att den som vistas på allmän plats inte kan erbjudas en miljö fri från onödigt pålagt och påträngande ljud som för en del framkallar både stress och oro och till och med kan vara hälsovådligt för dem som har hörselskada eller befinner sig i riskzonen för att sådan ska kunna uppstå.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka tendenser till olika typer av ljud- och musikföroreningar i det offentliga rummet?

Ljudfritt tack!

För länge sedan stod det klart för alla att rökning är ohälsosamt, inte bara för rökare, utan också för dem som vistas i rökarnas närhet. Successivt har vi befriats från rökiga lokaler; biografer, väntsalar, restauranger, etc. Det anses numera självklart att en rökfri miljö är det naturliga – normaltillståndet.

Nu är det dags att gå vidare. Den ständigt växande ljud- och musikterrorn är ohälsosam och framkallar stress och oro. På det gym som jag besöker regelbundet är det ständigt radio på, inte bara i själva gymlokalen utan också i omklädningsrummet där man ska varva ner efter välförrättat värv. Vi behöver ljudfria miljöer för att kunna koncentrera oss och ägna oss åt våra gena tankar och för att ostört kunna samtala.

Det krävs hårdare tag mot dem som förpestar vår omgivning med ljud. Ge oss musikfria miljöer på allmänna platser; i affärer, restauranger, foajéer, taxi, gym och på alla ställen där man inte kan freda sig. Med den moderna tekniken kan var och en som inte kan klara sig utan ljud själv plugga in musiken i öronen och låta oss som föredrar den relativa tystnaden vara i fred. Ge oss också väsentligt lägre ljudnivåer på offentliga konserter med förstärkt musik, på teatrar och i biografer. Den tillåtna gränsen är idag på tok för hög.

Det är dags att intensifiera kampen annars kommer vi inom kort att ha en hel generation ljudstressade och hörselskadade medborgare.

Den riksdagsledamot som motionerar om lagstiftning om ljudfria offentliga miljöer ska få min röst – det är ett vallöfte.