Sommarvikarierna prövar deras vingar

Nu är vi inne i den fjärdedel av året då våra dagstidningar drabbas av 25 %-syndromet. Under tre månader av året (25 %) är det flera olika faktorer som påverkas.

Tidningens volym har minskat med en fjärdedel. Det är väl egentligen bara sporten som ännu behåller sin stadiga tjocklek i tidningen. Mycket på grund av fotbolls-VM får man förmoda.

Både medelåldern och personalstyrkan på redaktionen har minskat med ca 25 %. Sommarvikarierna har dragit in och då händer det saker. Förekomsten av ordet dem ökar med 25 % eftersom alla ord som uttalas dom ersätts med dem. De besvärliga orden sin, sitt och sina minskar drastiskt till förmån för de mera till synes självklara hans, hennes och deras.

Fasta uttryck förvanskas och blandas ihop. Idag i min lokaltidning fick en patient ”kvarstå för observation” i stället för att ”stanna kvar”. Obekanta ord eller uttryck kontrolleras inte mot ordlista eller rättstavningsprogram så idag beskrevs hur några ”härsade hö” (hässjade).

 
I bokhyllan på vår toalett står pseudonymen Purres (Albert Holmkvist) ”Stilblommor och grodor – fynd på språkets gröna ängar”, en ständig källa till glädje för den språkintresserade. Den är utgiven 1939 och ett tryggt bevis på att det inte i något avseende var bättre förr.

Om metaforer

Att använda metaforer är en konst och om man inte behärskar den bör man nog avstå från att försöka. I tidningstext blir det ibland så slentrianmässigt att de som skriver inte längre ser vad de skrivit. Den klassiska betydelsen av en metafor är att den ska vara estetisk och retorisk. Missar man båda dessa led når man inte sin läsare och i stället för att uppnå den avsedda effekten blir texten snarare anstötlig och obegriplig.

I dagens Corren står bland annat denna rubrik: ”Juholt når ny botten”. Antingen är botten nådd eller så är den det inte. Det påminner lite om något jag läste för länge sedan: ”Den ser ut som en boll, fast lite större.”

En debattartikel i samma tidning börjar ”Under hösten har sandlådekriget mellan Norrköpings och Linköpings kommuner accelererat.” Ska man använda krigsmetaforen så heter det att kriget har ”trappats upp” – ingenting annat. Krig accelererar inte.

Rättskrivningslära

Östgöta Mjölk - Östgötamjölk?

När jag var liten var vi mycket i Danmark. Där hade man på den tiden något som i folkmun kallades för ”højskolebajer”. På Tuborgs vanliga pilsner (Grøn Tuborg) satt en liten halsetikett som kallades Tuborgrammer som innehöll en kort information om allt mellan himmel och jord – ett slags folkbildning – olika på alla flaskor.

När de fyrkantiga mjölkpaketen i papper gjorde entré i Sverige upptäckte man att dess sidor var en utsökt plats för information. Framför allt vände man sig till barn. Den här typen av utbildning av stora och små är formidabel – förutsatt att den är korrekt. För ett tag sedan kom hos oss en lokalt producerad mjölk, som jag gärna köper eftersom jag tror på närproducerat av många skäl. Men den här producenten vilseleder oss.

Den hävdar att djuren som producerar mjölk heter ”kossor” och att ”Östgöta mjölk” skrivs just så – i två ord.

Tänk så enkelt det hade varit att göra rätt från början.

Linköping - lärdomsstaden

Känner du till elementära skrivregler? Kan du stava till museum och domkyrka? Your city needs you!

Om vänlighet, latte och accenter

I en som vanligt välskriven krönika i dagens Corren skriver Johan Sievers om hur vi bemöter varandra. Hur vi beter oss – okända människor emellan. ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” är en bra regel som människor försökt använda i flera tusen år. Dags att börja tillämpa den, den så kallade gyllene regeln.

Och accenter och latte då? Jo av olika skäl illustreras artikeln av en kopp ”caffè latte”. Bildtexten säger ”En latté på […]”.

Eftersom mat- och restaurangbranschen översvämmas av franska och italienska ord är det just där man hittar de mest förtjusande felaktiga tillämpningarna av accenter och apostrofer. Jag kan nu lägga latté till min lista med chokladmoussé, entrecoté, alla carté, champagné, m.fl.

Dagens ord: ”hägra”, ”åtgärd”

Det är tydligt att det finns personer som längtar efter och till och med kan framkalla regn just på midsommarafton. Det framgår i alla fall av dessa två citat ur Corren och DN.

Svala vindar, moln och hägrande regn. Men när stången restes i Berg sken solen i blomsterkransarna.

- Det har varit som en lite stökigare lördag. Men nu ösregnar det och ösregn är en bra brottsförebyggande åtgärd, säger Thomas Gorner, biträdande vakthavande befäl vid polisen i Göteborg.

Fäbril verksamhet på Corren?

I morse fick vi kaffet i vrångstrupen* då Corren basunerade ut på första sidan:

Häktiska dagar för årets Lucia

(Särskilt fängslande verksamhet måhända?)

För ett tag sedan införde Corren, efter förebild från Svenska Dagbladet, ett slags kvalitetsredaktör som varje dag skulle ta upp språkliga och sakliga felaktigheter i tidningen. Vi var nog några som väntade oss att detta skulle sporra inte bara läsarna att upptäcka fel utan också skribenterna att undvika fel. Så har det inte blivit. Det redaktören på sidan två framför allt korrigerar är när Karlson fått heta Karlsson, eller Tomas Thomas. Däremot diskuteras eller korrigeras sällan felaktigt använda idiom, kontaminationer eller underliga felstavningar och orsaken till dessa. Det hade varit intressantare.

*Firefox rättstavningsfunktion klarade inte ordet 'vrångstrupen' utan föreslog 'våtrumstapeten'. Man undrar var den språkliga kompetensen finns i dessa dagar? (För länge sedan klarade Word inte av 'Linköping' utan föreslog 'liköppning'.)

Flertalet, typ

Ordet flertalet verkar vara besvärligt att hantera nuförtiden. På bloggar och på svenska Wikipedia läser jag ofta ordet på ställen där det borde ha stått flera. Typ ”Hon tog flertalet medaljer under OS”.

Flertalet betyder de flesta. ”Hon tog flertalet medaljer under OS” betyder att hon tog de flesta, en majoritet av alla medaljer.

I obestämd form däremot kan flertal betyda många. ”Hon tog ett flertal medaljer i OS” betyder alltså att hon tog flera eller många.

Grymt bra!

Många förfasar sig över de nya förstärkningsorden grymt och sjukt i uttryck som t.ex. grymt bra och sjukt roligt. Det gör inte jag. Dessa uttryck följer en tradition med användande av negativt laddade ord som förstärkning av positiva.

Exempel:

• fruktansvärt kul
• hemskt roligt
• dösnygg
• förskräckligt fint

etc.

Vad som orsakar detta underliga bruk vet jag inte, men det förefaller ha många år på nacken och en stark förankring i språket.

Språknördar II

Att vara språknörd innebär inte per automatik att man är purist och/eller bakåtsträvare. Jag tar gärna till mig nya ord som fyller en funktion, men vid 60 fyllda måste jag väl erkänna att en viss konservatism råder i mitt eget språkbruk.

Jag använder envist (liksom NE:s ordbok) t.ex. en racket, medan det vanligaste idag torde vara ett racket eller till och med ett rack. Jag tycker det är skräp att folk inte kan skilja på sin och hans eller på de och dem. Men jag börjar gärna nya meningar med men (!) och tycker också att det går bra att säga även fast istället för trots (men det kändes svårt att skriva).

Språknördar I

Vi är en språknördig familj.

Igår dök senaste numret av Språktidningen ned i brevlådan och när jag kom hem på kvällen hade 15-åringen gått och lagt sig och istället för att läsa Kalle Anka eller någon bok var han djupt upptagen av en artikel om förortsfranska.

Förnuft och känsla

Nu blev det så där jobbigt igen. Ni vet, som det blir när någon utan att blinka säger ”situationstecken” eller så. I morgontidningen hade man gömt ett reklamblad som föll ut framför fötterna på mig – och där står: ”Sentens, vår egen köksserie”. Slår man upp första sidan står det: ”Kök med vår känsla” (Just så – särskrivet och utan punkt. Om det är avsiktligt eller ett misstag får vi aldrig veta.)

Jag vet att det är jäkligt gubbigt att klaga på språket. Men VARFÖR KAN INTE ELECTROLUX HOME VARA SÅ VÄNLIGA OCH LÅTA BLI ATT MISSHANDLA DET DÅ!

”Sentens” betyder på svenska en kärnfullt formulerad sats (tänkespråk, visdomsord, devis, etc.). Det kommer förstås av latinets ’sententia’ som betyder ’mening’, som i sin tur kommer av latinets verb ’sentio’ som betyder ’känna’, ’varsebli’.

Och hit någonstans är det förstås som reklammakaren vill komma. ”Ett kök med känsla”. Men varför inte säga det då? Varför blanda in ett latin som man inte behärskar?

Men det stod i alla fall inte ”vår egna köksserie”. Man kanske bara ska vara tacksam.

Vackra ord

För två år sedan skrev jag här på bloggen om vackra ord. Diskussionen dyker upp då och då. Läs t.ex. på Språkbloggen där även språklagsförslaget diskuteras.

I DN utsågs år 2005 ordet sommarvind, förevigat av den östgötske skalden Samuel Hedborn i visan/dikten ”Ute blåser sommarvind”, till svenskans vackraste ord.

Fortfarande ligger bebådelse på min tio-i-topplista. Den 25 mars är det Jungfru Marie bebådelsedag – ännu vackrare! Även den rytmiska formen gör att vissa fraser blir njutbara. Se 6/8-takterna
och njut!

Språklagsutredningen

Språklagsutredningen fastslår att det i Sverige är svenska som ska gälla. Vi känner igen det från Palmær: ”Blott Sverige svenska krusbär har”.

Det är på många sätt glädjande även om lagar i sådana här mjuka frågor tenderar att bli lite mjäkiga. Tänk er bara: Sex månaders fängelse för att ha skrivit en avhandling på engelska! Trettio dagsböter för oöversatta engelska fackuttryck! Tio dagsböter för att ha stavat fel till kassett och fåtölj.

I en debattartikel i senaste numret av Grönköpings Veckoblad föreslår hr grundmag Gustaf Negusson ett steg i motsatt riktning, nämligen att vi skall internationalisera vårt alfabet och ersätta de tre vokalerna å, ä och ö, med de tre internationellt mer gångbara a, a och o. Motivet är redan välkänt för många:

”Torde val detta nydanande av det svenska spraket aven sla synnerligen val ut inom den sa populara anvandningen utav datorer. Vilja ju dessa maskiner inte alltid medgiva anvandandet av de ovan namnda å-, ä-, samt ö-prickarna.

Kanske måste vi välja väg – eller också inte. De flesta språkanvändare är nog ense om att en regelbok är bra, men att den inte kan vara tvingande. Tanken om ett normerat språk är att det är demokratiskt och motverkar utanförskap. Samtidigt är det precis tvärtom. Den som inte klarar av att hålla sig till normerna hamnar utanför – på ena eller andra sidan.

Språkpolisskolan

Wyrd_sister skriver här om den här boken.

Den verkar vara en bibel för oss språkfascister. Men recensentens invändningar förefaller ändå rätt sunda. Fast lite ordning bland orden kan man väl kräva?

Problematik vs problem

När vi ändå är inne på språk kan vi ju ta det där med problematik också. I dagens Corren kunde man läsa: ”Däremot medger han att det fanns en problematik i början på hösten.”

Vad är det för fel på ”…att det fanns problem i…”.

Problem är en svårighet som det krävs ansträngning att komma till rätta med – eller ett bekymmer, men det kan förstås också vara en uppgift som kräver tankearbete och analytisk förmåga, t.ex. ett matteproblem.

Problematik däremot är en grupp av sammanhängande problem och det krävs att man anger vilken grupp det är, oftast genom sammansättningar, t.ex. sysselsättningsproblematiken.

Stigmatiserad

Varje tidningsledare, debatt- eller kulturartikel av rang innehåller idag ordet stigmatiserad.

Problemet med modeord är att de ärvs, eller snarare smittar. Som en löpeld förs de från person till person, från redaktion till redaktion. Som i viskleken vet ingen till slut varifrån det kommer eller vad det betyder.

Ordet stigma är grekiska och betyder stick eller märke. Ett stigma är ett sår som anses likna dem som Jesus fick vid korsfästelsen. I överförd betydelse är ett stigma antingen ett tecken på psykisk sjukdom eller ett negativt socialt kännetecken.

Stigmatiserad innebär således att stigma framkallats hos någon, eller – i den betydelse de flesta försöker använda – att någon utpekats som avvikande.

Det finns enklare ord.

Mer språkligt

För den som känner sig osäker på hur man skriver svenska rekommenderar jag artikeln ”Hemliga medel” i den s.k. Ugglan, Nordisk familjeboks upplaga från strax efter förra sekelskiftet. Där finns bl.a. följande meningar:

"[...] Så ha t.ex. i visst fall vanligt bitsocker utbjudits som läkemedel mot gulsot, färgad sublimatlösning som ett hårväxtmedel af enastående verkan och naftalin (under namnet: "Hvitglödljusframbringaren Excelsior") som medel att öka fotogenljusets styrka. Med hemligt medel förstås en vara – som f.ö. kan utgöra en kemisk förening eller drog, ett sammansatt preparat, men äfven en apparat, ett instrument o.s.v. – hvars sammansättning, inrättning eller tillverkningssätt af tillverkaren (säljaren) afsiktligt hemlighålles, antingen helt och hållet eller ock delvis, i senare fallet i sådan utsträckning, att varans faktiska eller vid utbjudandet uppgifna egenskaper, verkan eller användbarhet icke blifva till fyllest förklarade. [...]"

Den behöver man inte vara fotbollsspelare för att hisna inför.

Språkvård

Tidningen Språkvård har gått i graven. Språkvård gavs ut av Svenska språknämnden, numera Språkrådet, och var en liten skrift i A5-format med en ganska enkel layout utan bilder eller krimskrams. Men mycket läsvärd och lättläst.
Denna publikation har nu ersatts av Språktidningen som just utkommit med sitt första nummer. Det är laddat med intressanta texter av goda skribenter. Det mesta av innehållet verkar finnas att läsa på nätet.
Om Språkvård va stram och enkel i sin layout är Språktidningen motsatsen. Dess yttre är så plottrigt att vi tog den för ett reklamblad och höll på att slänga den i pappersåtervinningen innan vi förstod att det var den nya tidningen.

Jag antar att man genom den käcka layouten – som bland annat vimlar av de ack så trendiga och fullkomligt obefogade [hakparenteserna] – förväntar sig att hitta en ny och ungdomligare läsekrets. Det är i och för sig vällovligt, men om man samtidigt tappar dem som tycker om att läsa texter utan avbrott av tramsiga bilder och symboler är ju inget vunnet.
Vi får väl se. Kanske redaktionen behärskar sig i kommande nummer.