Tack för den musik du gav mig. Tack för att jag fick ge den vidare.Historien är fylld av konstnärer som fortfarande idag ger oss nutida människor möjligheten att fara vidare. Att se världen i nytt ljus. Att se på våra medpassagerare med nya ögon. Att tänka egna tankar och att förstå andras tankar. Att ha egna känslor och att förstå andras känslor.
Frågan är vad vi lämnar efter oss för kommande generationer att leva av? Big Brother? Lasse Stefanz?
Tack Johannes! Nu ska jag ägna mig åt Johann Sebastian ett år och sen får vi se…
4 kommentarer:
Vi lämnar nog inget efter oss tror jag...av värde. Det är ju till och med så att en del prylar, i alla fall, går liksom sönder "slumpvis" runt garantitidens utgång. Så är de gjorda...
Jag tror jag ska, ikväll, i stället för att lyssna på trumpetaren Carls Saunder här under min solitära kväll spisa Brahms jag med. CD:n. På. Tack för tipset.
Med Vi menade jag samhället i stort liksom.
Jag är inte orolig, det kommer att finnas, för mycket?
Hannele! Du har förstås rätt i att vi lämnar efter oss alldeles för mycket; för mycket sopor, för mycket avgaser, för mycket information, för mycket skulder...
Men jag är så nyfiken på - från mitt musikerperspektiv - vad som från 1900-talets musikproduktion kommer att ha samma dragningskraft, samma påverkan på 2100-talets människor som Bach, Mozart, Brahms och de andra grabbarna haft på 1900-talets?
Skicka en kommentar