Var i Örebro och undervisade. Örebro har en musikhögskola som bor i ett ursnyggt hus utkastat på ett stenigt platt campus faaar away. Ett spännande hus med vackra trägolv och en egen konsertsal. Mysiga studenter.
Efter att ha jobbat på ett campusuniversitet (Linköping) i 20 år vet jag vilka fördelar det har.
- Det finns gott om plats att bygga ut på.
- Det är nära till studenterna och kollegerna.
Men sen då?
För de studenter som kommer tillresta från andra orter blir det väldigt insnöat. De kommer sällan eller aldrig in i centrum, blir inte en del av stadens kultur utan utvecklar enbart sin egen och lever i den de 3-5 år de läser vid universitetet.
De har inte varit i Domkyrkan eller museet. Inte sett slottet. (Vet inte att det finns!) Förstår inte östgötskan och har aldrig sett Roxen [wåxen]. Under några intensiva vårveckor köar de kanske till Bosses Glassbar då och då eller tar en öl på någon av de många uteserveringarna, men de har inte varit på teatern. (Vilken säsong det varit! Kanonuppsättningar!) På teatern sitter som vanligt Vasastadens tanter och en och annan universitetslärare.
De har inte sett Tannefors slussar eller promenerat utmed Stångån.
Det är synd.
Tänk om universitetet låg mitt i stan!
Bara för att tekniken medger/tillåter att vi med hjälp av datorer numera kan göra vad som helst måste vi väl inte göra vad som helst?
Jo, tydligen!
Dagens vill ha: Högre anslag att producera musik för.
Dagens klädsel: Som vanligt: svarta jeans, skjorta
Dagens frisyr: Som vanligt: kortast möjliga.
Dagens händelse: Eriks 60-årsdag.
Dagens låt: Bach – ständigt denne Bach.
Dagens planer: Gå och lyssna på Beata. Tango-Beata.
Dagens saknad: Två söner fyller år i veckan. Vore kul om de var här.
Dagens dummaste: Ingen.
Dagens sjuka: Knät bråkar igen.
Dagens drog: Snus. General portion.
Dagens roligaste: Sonen, som vanligt. Försöker lära sig walesiska genom Wikipedia och kan nu säga ”Den röda draken ska visa dig vägen” på walesiska.
Dagens favorit: Också sonen, den yngste. Bidrar till inköpslistan på kylskåpet genom att skriva upp Corn flakes på olika språk varje gång. Nu är det arabiska.
Dagens köp: Niente.
Dagens godis: En 0,25 kvm stor chokladask av sorten ”Opus” som vi fick av en god vän. Börjar ta slut.
Dagens humör: Hyfsat.
Dagens ord: Cymraeg
Jag förmodar att flera läsare är tillräckligt gamla (eller unga) för att ha utsatts för 70-talets mattepedagogik – den där då man skulle rita en cirkel kring en mängd kameler. Då minns ni kanske också den här fina översikten över mattepedagogikens utveckling under andra hälften av 1900-talet.
1950-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset. Hur stor var vinsten?
1960-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 16 kronor. Var snäll och räkna ut vinsten.
1970-talet
En jordbrukare sålde mängden A potatis för penningmängden B. B är en mängd, som lyder regeln B är en krona. Rita 20 små streck (///////////////////) för att beskriva mängden B, en för varje krona. I den mängd C, som beskriver produktionskostnader borde finnas 16 små sträck (////////////////). Rita nu en bild av gruppen C som är en delmängd av mängden B och uppge mängden D som ger svar på frågan: Hur stor är den mängd som beskriver vinsten?
1980-talet
En jordbrukare säljer en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset, vilket gör 16 kronor. Vinsten är alltså 1/5 vilket gör 4 kronor. Stryk under ordet potatis, och diskutera det med dina kamrater.
Det har väl knappast undgått någon att den genomsnittliga intelligensnivån bland företrädare för olika politiska partier skiljer sig markant. Nu har Expressen visat att också kunskaperna i svenska varierar kraftigt. Sverigedemokraterna imponerar stort – med det sämsta resultatet. Det är inget imponerande statistiskt urval, men i alla fall. Läs här.
Långfredag
1700-talsteologen Sven Bælter förklarar ordet med ”Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; emedan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fastan, hölts då längre, än på andra dagar.” I alla de nordiska länderna används beteckningen långfredag.
På engelska heter det Good Friday, ett uttryck som härstammar från medeltidsengelskans "Godes Friday”, som betyder "God's Friday". Alltså Guds fredag – inte God fredag.
Jag hade ett uruppförande i den gångna helgen. Den akademiska damkören Linnea sjöng ”Fragment för kvinnoröster" som jag skrivit till texter av Maria Wine, Bodil Malmsten, Märta Tikkanen, Görel Söderberg, Edith Södergran och Karin Boye. Starka och viktiga texter.
Jag var och lyssnade på konserten i Stockholm på Nybrokajen 11 – även kallad "Gamla Ackis" eftersom lokalen tidigare tillhörde Musikaliska Akademien. En fantastisk konsertlokal där jag själv uppträtt många gånger. (Här delades f.ö. Nobelpriset ut första gången 1901, bl.a. till Röntgen.)
Framförandet gick bra. Det är en mycket speciell känsla att för första gången live få höra ett verk som man levt med till och från i ett års tid. Att få bekräftelse på att det fungerar och att det tas emot välvilligt både av exekutörerna och publiken. Ett stort ögonblick.
Skärtorsdag
”Liksom rosen skär och ren” står det i en vanlig manskörssång. Skär och ren är förstås ett slags tautologi eller snarare så kallade parord. Skär betyder just ren (jmf. skir). I ordet skärtorsdag syftar det på den händelse då Jesus tvättade lärjungarnas fötter i samband med nattvardens instiftande.
På engelska heter skärtorsdag varken Pink Thursday eller Cut Thursday – tyvärr. Vanligast är nog Holy Thursday men Maundy Thursday förekommer också. Detta märkliga ord kommer från en medeltida hymn som börjar med orden ”Mandatum novum do vobis” (Ett nytt uppdrag ger jag er) som är de ord som står i Johannesevangeliet (13:34) då Jesus säger ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra…” Av ordet mandatum har sedan bildats maundy.
