Sista sonen ut

Före 1968 kunde man "ta studenten" i Sverige, dvs. avlägga studentexamen. Mellan 1870 och 1905 hette det mogenhetsexamen. År 1864 infördes examen vid läroverken; före det avlade man nödvändiga prov vid det universitet som man skrevs in vid. Den brådmogne Atterbom var 15 år då han skrevs in vid Uppsala universitet.

I morgon går min yngste son ut gymnasiet. Blir student, eller tar studenten, eller vad man nu ska säga. Mycket är annorlunda. Mössorna är redan påtagna vid en särskild ceremoni. Balen är avklarad för flera veckor sedan. Betygen är satta och meddelade abiturienterna. Den sista veckan före ”utspringet” har ägnats åt umgänge, festande och diverse avslutningsaktiviteter. Själva studentdagen inleds med traditionell champagnefrukost och fortsätter med skolavslutning i Crusellhallen och sedan utspringet, flakåkningen, en kort mottagning i hemmet och därefter nytt festande med de inom kort skingrade klasskamraterna.

Den här gossen har presterat det bästa betyg någon har fått i min familj. Betydligt bättre än far (inte så svårt) och mor (svårare).

Då mina vänner med tonårsbarn har beklagat sig över hur deras telningar tillbringar timmar framför sina datorer med dataspel och andra onyttigheter har vi kunnat konstatera att även vår son tillbringat större delen av sin vakna tid vid datorn. Där har han dock inte ägnat sig åt dataspel, utan inhämtat mer kunskap än den skolan förmedlat, skaffats sig ett enormt nätverk av likasinnade över hela världen, lärt sig några extra språk och producerat utmärkta artiklar och andra nyttigheter. Datorn och Internet har varit det oändliga biblioteket som omedelbart gett svar eller stimulerat till ytterligare kunskapsinhämtning och forskarmöda. Dessutom har där funnits ett socialt nätverk som gjort världen mindre och umgänget större.

Vi är oerhört glada för hans skull. Han är väl rustad då det gäller det intellektuella. Så småningom lär han sig säkert också att laga den mat han behöver för att inte hungra, knyta sin slips och borsta sina skor. Men det viktigaste av allt är att han haft en god skoltid – tack Brokinds skola, Engelska skolan och Folkuniversitetets gymnasium – och att han har många vänner, verbal förmåga, social talang och skolning.

Lycka till med livet, min älskade son!