Mjaaeäh! Underlig och underlig. Det är klart att många säkert betraktar mig som underlig, men jag är väl som jag är. Nåja.
1. Skulle köpa glasögon en gång och för att betona vikten av att de satt kvar i fejset och inte ramlade av när jag arbetade försökte jag beskriva mitt jobb genom att förklara att jag står lätt framåtlutad, stirrar neråt och viftar med armarna över huvudet… (Det var f.ö. ingen särskilt bra beskrivning, men nog stirrade optikern skeptiskt på mig.)
2. Försökte faktiskt häromdagen skära bort plasten ovanpå korken på en flaska Riesling, men det visade sig att den hade skruvkork. Som tur var var det ingen som såg mig.
3. Röstade på Maudan i valet i höstas. Det var faktiskt underligt. (Har nog skrivit om det förut.) Gjorde nyss DN:s partitest och det visade sig att jag röstat efter min övertygelse. Fan tro’t. Så här blev det:
Har väl gått och varit smygborgerlig utan att veta om det.
4. Läste för ett tag sedan Svartviks ”Handbok i engelska” från pärm till pärm. Vilken normal människa sträckläser en ordbok?
2 kommentarer:
Skruvkorksfadäsen är du ju inte ensam om råkar jag veta. Men det är inte jag som gjort det...minns någon du berättade om förut.
Det ÄR pinsamt. Men vanligare och vanligare. Med skruvkork, enligt en god vän till mig som borde veta så är det inte så dumt heller. Tätare.
Tät-a-tät.
Ordbok var det inte du sträckäste, det var ju en HANDBok. Det är tillåtet.
För övrigt känner inte jag någon som är normal. Det är en tillgång.
Haha - optikerhistorien var riktigt rolig.
Och jag opponerade mig visserligen smått mot denna övning eftersom jag ogillar att beskriva folk eller mig själv som underlig, men jag får erkänna att den är rolig!
Och liksom Lars känner inte jag heller någon som är normal. Skönt.
Skicka en kommentar