Jag somnade som vanligt. Efter tre låtar orkade min hjärna inte längre registrera fler banaliteter utan stängde av. Vaknade precis så att jag fick höra Malena Ernman. Sen vidtog den evighetslånga omröstningen och när juryerna sagt sitt så ändrade tv-publiken på rubbet. Sympatiskt. Demokratiskt.
Funderar återigen över vad som är fel på den här underhållningen. En del av svaret är, tror jag: Det är för låg kvalitet på musik och artister. Och det är för distanserat.
För att musik på scen ska bli bra måste artisterna ha publikkontakt och det måste finnas en levande orkester. För att en god komiker ska funka, måste hon ha en publik att spela mot – inte bara strålkastare och kameror. Som scenartist behöver man så mycket närhet så att man kan höra och känna publiken. Då kan det kanske bli bra. Om materialet är bra.
Det är inte bara jag som gärna citerar Lars Ekborg idag: ”Det var skönhetstävling i byn. Ingen vann,”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar