Har börjat sova dåligt igen. Vaknar tidigt, innan tidningen kommit. Sommarmorgnar är inte att förakta, tvärtom. Till och med i stan har de sin charm. ”Fågelsången” är dock mest kajors skränande, men stillheten finns där, fläckvis mellan kajorna. Och ljuset. Det matta, gråskimrande ljuset.
Ensamheten är stimulerande. Mina möten med mig själv medan huset sover är givande. Då kan jag skriva och komponera. Ljudlöst (för omgivningen) komponerande vid datorn. Och läsa. Just nu Stagnelius. Tänk att Stagnelius blivit poppis igen – min ungdoms idol. ”Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.” Norén vet var han ska hämta inspiration. Min egen Stagneliusfavorit var ”Till förruttnelsen”.
21 juni 2007
20 juni 2007
Om grammatik
Många yngre människor har svårt med pronomen. Jag läste nyss en text där skribenten använde dess i stället för deras, eller om det var tvärtom. Mina barn har svårt att klara av när det ska vara sin eller hans/hennes. Wikipedia har en liten artikel ”Svensk grammatik” med bl.a. denna fina exempelsats:
"När Jan såg Olle komma, rödblommig och med ett lyckligt leende på sina läppar, lyckades hans hund skrämma upp fyra duvor i hans närhet."
17 juni 2007
Om homofobi
Det är för mig fullkomligt obegripligt hur en välutbildad och därtill kristen riksdagsledamot kan ägna en stor del av sitt förtroendeuppdrag åt att sortera, trakassera och förfölja människor på grund av deras sexuella läggning. Yvonne Andersson har nu i åratal, i artikel efter artikel i Östgöta Correspondenten talat om för oss att hon inte tycker att homosexuella ska ha samma rättigheter som andra. Hon har propagerat för kärnfamiljen och använt sig själv och sin egen familj som idealbild, den perfekta mamman och hustrun – den perfekta familjen.
Genom sina obskyra ställningstaganden hamnar tyvärr Yvonne Andersson i rejält dåligt sällskap med rasister och främlingsfientliga som tycker om att sortera människor i vi och de – vi som är normala och har rätt – och de som är onormala och har fel. Dessutom hamnar hon i ytterligare dåligt sällskap (tillsammans med sin syster Chatrine Pålsson, även hon homofob och riksdagsledamot för Kristdemokraterna) med den lindrigt begåvade pingstpastorn Maria Hallman som med sin bok ”Homosexualitet är synd” sänkt den intellektuella till en nivå som förstås mer skadar henne själv och det samfund hon representerar.
Glädjande nog har det kommit mothugg såväl från debattörer med utländsk bakgrund som från representanter för RFSL och dessutom från en grupp moderata riksdagsledamöter. Nu saknas bara att vi andra som inte är politiskt aktiva och som inte tillhör någon utsatt minoritetsgrupp också, utan förbehåll, står upp för alla människors lika värde.
Det är sannolikt att det finns majoritet i Riksdagen för en könsneutral äktenskapslag. Låt oss hoppas att den snart går igenom så att det därmed är slut på det offentliga samhällets trakasserande av homosexuella. Jag skulle tro att världen blev mycket bättre om fru Andersson därefter ägnade sin intellektuella kapacitet åt något viktigare. Särskilt glädjande vore det förstås om de kristna samfunden, i synnerhet Pingstkyrkan, både i ord och handling visade att de förstått det kristna kärleksbudskapet.
Genom sina obskyra ställningstaganden hamnar tyvärr Yvonne Andersson i rejält dåligt sällskap med rasister och främlingsfientliga som tycker om att sortera människor i vi och de – vi som är normala och har rätt – och de som är onormala och har fel. Dessutom hamnar hon i ytterligare dåligt sällskap (tillsammans med sin syster Chatrine Pålsson, även hon homofob och riksdagsledamot för Kristdemokraterna) med den lindrigt begåvade pingstpastorn Maria Hallman som med sin bok ”Homosexualitet är synd” sänkt den intellektuella till en nivå som förstås mer skadar henne själv och det samfund hon representerar.
Glädjande nog har det kommit mothugg såväl från debattörer med utländsk bakgrund som från representanter för RFSL och dessutom från en grupp moderata riksdagsledamöter. Nu saknas bara att vi andra som inte är politiskt aktiva och som inte tillhör någon utsatt minoritetsgrupp också, utan förbehåll, står upp för alla människors lika värde.
Det är sannolikt att det finns majoritet i Riksdagen för en könsneutral äktenskapslag. Låt oss hoppas att den snart går igenom så att det därmed är slut på det offentliga samhällets trakasserande av homosexuella. Jag skulle tro att världen blev mycket bättre om fru Andersson därefter ägnade sin intellektuella kapacitet åt något viktigare. Särskilt glädjande vore det förstås om de kristna samfunden, i synnerhet Pingstkyrkan, både i ord och handling visade att de förstått det kristna kärleksbudskapet.
15 juni 2007
Uttal
Ska det vara så förbaskat svårt?
Chianti - k-i-an-ti
Tagliatelle - tall-ja-täl-le
Schweiz - sch-väj-ts
14 juni 2007
Linnæa borealis
"Carl von Linné älskade linnean och hade den i sina sigill och i hjälmen på sitt adliga sköldemärke." (Sv. Wikipedia)
Han älskar den blomman – Carl von Linné –
den pryder hans vapens krön.
Den blir hans bedårande blommoatjé –
så skär, så skir, så skön.
4 juni 2007
Sommaren kommer
Jag har en sån där traditionell (ut)bildning. Så jag vet vem Atterbom är och Snoilsky och så. Det är väl inga kunskaper på djupet precis, men ändå. Men när det gäller Atterbom har jag haft skäl att fördjupa mig lite av olika orsaker.
Jag vet inte om det är skadeglädje precis – det är nog fel ord, men det känns ändå bra när man upptäcker att de där stora, kända, också hade brister.
Vi hade konsert i lördags med kammarkören och sjöng bl.a. ett stycke av Peterson-Berger, han med Frösön. Han har tonsatt en dikt av Atterbom som heter ”Sommaren kommer”. Där står det bl.a.:
Musiken? Den är förtjusande och döljer väl textens brister.
Jag vet inte om det är skadeglädje precis – det är nog fel ord, men det känns ändå bra när man upptäcker att de där stora, kända, också hade brister.
Vi hade konsert i lördags med kammarkören och sjöng bl.a. ett stycke av Peterson-Berger, han med Frösön. Han har tonsatt en dikt av Atterbom som heter ”Sommaren kommer”. Där står det bl.a.:
All kreatur i mark och i burOch den slutar:
fröjdas nu, vart efter sin natur.
Tröttnar än då de fötter så småKonditor Ofvandahl kan glädjas åt en jämlike.
sitta de neder vid floderna blå.
Musiken? Den är förtjusande och döljer väl textens brister.
2 juni 2007
Stolt pappa!
LeGrand, bandet som två av mina söner spelar i, har nu kommit med sitt andra album. Det är förstås kanonbra!”Sidewalks & Stations”. Köp den. Lyssna på den!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
