Jag vet inte om det är skadeglädje precis – det är nog fel ord, men det känns ändå bra när man upptäcker att de där stora, kända, också hade brister.
Vi hade konsert i lördags med kammarkören och sjöng bl.a. ett stycke av Peterson-Berger, han med Frösön. Han har tonsatt en dikt av Atterbom som heter ”Sommaren kommer”. Där står det bl.a.:
All kreatur i mark och i burOch den slutar:
fröjdas nu, vart efter sin natur.
Tröttnar än då de fötter så småKonditor Ofvandahl kan glädjas åt en jämlike.
sitta de neder vid floderna blå.
Musiken? Den är förtjusande och döljer väl textens brister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar