Vid en källa

Vid en källa

Text: Johan Ludvig Runeberg
Musik: Fredrik August Ehrström

Källans tonsättare Fredrik August Ehrström (1801–1850) var en av förgrundsgestalterna i Helsingfors akademiska musikliv vid 1800-talets början. Han var god vän med Johan Ludvig Runeberg (1804–1877) och tonsatte många av dennes dikter. Redan 1836 bildades inom den Österbottniska avdelningen (nationen) inom studentkåren vid Kejserliga Alexanders Universitetet ett sällskap kallat Lilla Sångföreningen där bland andra Zacharias Topelius (1818–1898) var en av de drivande krafterna. Om detta står det i Topelius dagböcker att man den 27 februari 1836 hade ett möte då man bland annat sjöng ”Runebergs källa”. Källan var från början trestämmig och Karl Johan Morings (1832–1868) fyrstämmiga sats tillkom senare. Ehrström anslöt sig till sällskapet senare samma år.

Musiken till Källan tillkom redan 1834 då Ehrström tillträdde som ledare för Akademiska musiksällskapet. Sällskapet hade före flytten från Åbo (efter Åbo brand 1827) bestått av ganska många sångare, men under de första åren på 30-talet kom det att domineras av instrumentalister och sången överläts åt avdelningarna. När Fredrik Pacius (1809–1891) tillträdde som musiklärare vid akademin kom han att inledningsvis mest ägna sig åt orkestern, men med stöd av bland andra Ehrström lyckades man samla sångare från de olika nationerna och 1838 bilda Akademiska Sångföreningen (Akademen) som Pacius ledde fram till 1846. 

Källan kom sedermera, på grund av textens inledningsord, att användas som snapsvisa till tersen i Akademiska Sångföreningen, men tonsättaren Nils-Eric Fougstedt (1910–1961) som var körens dirigent 1946–1950 var inte så förtjust i det utan skrev därför 1946 Tersen (Re’n helan slunkit ner) för att skydda Ehrströms och Runebergs Källan ”mot fortsatt profanering såsom snapsvisa”.

Den högromantiska texten är ursprungligen ett studentikost infall. Runeberg och vännen Johan Jakob Nervander (1805–1848) satt vid Choraeus källa (uppkallad efter den finländska 1700-talspoeten Michael Choraeus) på Runsala utanför Åbo, där de båda studerade sedan 1822, och de beslöt att tävla om vem som kunde skriva den vackraste dikten om källan. Runeberg förlorade, men en ny version trycktes den 3 december 1830 i ”Tidningar ifrån Helsingfors” och de åtta stroferna publicerades sedermera i Runebergs ”Dikter II” år 1833.