Min kommun – staden Linköping, där jag bor – har fått dårpippi. Pippi på banaliteter. Inte nog med att det från första advent till trettondagen hänger ljusgirlanger och stjärnor över gatorna. Nu har man hängt upp stora lysande röda hjärtan!
Till påsken ställer man sen ut underliga påskris och några kärringar (påsk- alltså, inte riktiga) i rondellerna.
Jag vet inte om det är något slags gatukontor eller vad det kan heta nuförtiden, som får härja fritt. Någon estet har i alla fall inte varit inblandad.
Trams är vad det är! Lägg resurserna på konst istället.
13 februari 2008
6 februari 2008
Om kulturpolitik. Svar till den onda liberalen Sophia.
Jag tycker inte du är ondskefull och jag håller med dig om att frågan är komplicerad.
När jag talar om kultur, menar jag den kultur som i staten hanteras av kulturministern och i kommunen av kultur- och fritidsnämnden, dvs ungefär det snäva området konst, musik, teater, film och litteratur. Ungefär!
Att det är vårt gemensamma ansvar beror till stor del på tradition och den positiva inverkan kulturutbudet har på samhället och dess medborgare. Samhället har byggt upp ett stort antal institutioner som på olika sätt har att förvalta ett kulturarv. Detta arv blir förstås med tiden bara större och större och därmed krävs också större resurser – inte mindre. Det är möjligt att det kan finnas andra ekonomiska lösningar, men då måste de presenteras innan man börjar rasera verksamheten – inte efter.
Självklart finns inga belägg för att offentligt finansierad kultur håller högre kvalitet, men i relation till utbudet anser jag – högst subjektivt – att det är så.
Det är självklart så att den som utnyttjar kulturen också ska betala för det, men det är tyvärr så att om de besökande skulle betala hela kostnaden så skulle publikunderlaget minska så katastrofalt att det inte längre gick att producera något.
Alla offentliga kulturevenemang stöds antingen av någon form av statlig eller regional institution eller av ideella insatser.
Ett exempel: Jag producerade nyligen en konsert med Bachs mässa i h-moll. Entrépriset var 100 kr. Antalet betalande åhörare var 350. Om alla kostnader skulle bekostas av åhörarna skulle biljettpriset ligga på över 1 000 kr, dvs produktionskostnaden var ca 400 000. På grund av offentliga medel från staten, kyrkan och kommunen och en avsevärd mängd ideella insatser (bl.a. av professionella musiker) gick konserten att producera för ungefär 1/10 av priset. Om biljettpriset varit 1 000 kr skulle det inte komma någon publik alls och därmed skulle verket inte kunna framföras.
Frågan är alltså inte om det offentliga ska betala eller hur stor del, utan om vi anser att vi har skyldighet att förvalta ett kulturarv och vilken inverkan det har på människorna och samhället om vi inte gör det.
När jag talar om kultur, menar jag den kultur som i staten hanteras av kulturministern och i kommunen av kultur- och fritidsnämnden, dvs ungefär det snäva området konst, musik, teater, film och litteratur. Ungefär!
Att det är vårt gemensamma ansvar beror till stor del på tradition och den positiva inverkan kulturutbudet har på samhället och dess medborgare. Samhället har byggt upp ett stort antal institutioner som på olika sätt har att förvalta ett kulturarv. Detta arv blir förstås med tiden bara större och större och därmed krävs också större resurser – inte mindre. Det är möjligt att det kan finnas andra ekonomiska lösningar, men då måste de presenteras innan man börjar rasera verksamheten – inte efter.
Självklart finns inga belägg för att offentligt finansierad kultur håller högre kvalitet, men i relation till utbudet anser jag – högst subjektivt – att det är så.
Det är självklart så att den som utnyttjar kulturen också ska betala för det, men det är tyvärr så att om de besökande skulle betala hela kostnaden så skulle publikunderlaget minska så katastrofalt att det inte längre gick att producera något.
Alla offentliga kulturevenemang stöds antingen av någon form av statlig eller regional institution eller av ideella insatser.
Ett exempel: Jag producerade nyligen en konsert med Bachs mässa i h-moll. Entrépriset var 100 kr. Antalet betalande åhörare var 350. Om alla kostnader skulle bekostas av åhörarna skulle biljettpriset ligga på över 1 000 kr, dvs produktionskostnaden var ca 400 000. På grund av offentliga medel från staten, kyrkan och kommunen och en avsevärd mängd ideella insatser (bl.a. av professionella musiker) gick konserten att producera för ungefär 1/10 av priset. Om biljettpriset varit 1 000 kr skulle det inte komma någon publik alls och därmed skulle verket inte kunna framföras.
Frågan är alltså inte om det offentliga ska betala eller hur stor del, utan om vi anser att vi har skyldighet att förvalta ett kulturarv och vilken inverkan det har på människorna och samhället om vi inte gör det.
2 februari 2008
Kulturpolitik
Apropå kulturintresserade kommunpolitiker. Både Östgötamusiken och Östgötateatern får minskade anslag. Nyliberalismens idéer om marknaden slår skoningslöst mot kulturen. Att kulturen ska bära sina egna kostnader är och förblir en befängd tanke!
Kulturen är vårt gemensamma ansvar – inte marknadens!
Kulturen är vårt gemensamma ansvar – inte marknadens!
Vilken djävla vinter!
Jag tycker egentligen inte om vintern. Alla kläder som ska på, pulsandet i snön, den usla snöröjningen, alla pölar som uppstår på hallgolvet. Jag skulle klara mig fint med en evig vår.
Men den här vintern, som inte är någon vinter. Vaknade idag till ett tungt droppande på fönsterblecket. Det kunde varit snön på taket som sakta tinades av den gryende morgonsolen, men icke - ett eländigt höstregn som föll tungt från en molntäckt varggrå morgonhimmel.
Nu får det vara nog! Antalet soltimmar de senaste två månaderna har varit färre än antalet kulturintresserade kommunpolitiker.
Ge mig åtminstone några vinterdagar.
Ett gnistrande snötäcke, fem minusgrader och sol!
Snälla!
1 februari 2008
Februari
Romarna ansåg att året började med vårdagjämningen. Mars, guden Mars månad, var årets första. Därmed var alltså februari årets sista månad. Det är därför den är stympad och det är därför skottdagen ligger där. Februari har fått sitt namn efter guden Februus i den etruskiska mytologin. Februus hade med rening att göra och det är sannolikt samma ord som svenskans feber, latinets febris med samma betydelse.
Skottår
Jag har alltid varit fascinerad av skottår. Det där med att februari blev lite längre och att man förr sköt in en dag i februari. Det är därför det heter skottår – för att man skjuter in. Men förr var ju skottdagen den 24 februari och då ruckades namnsdagarna på något underligt vis. Det är skumt.
Sedan år 2000 är skottdagen den 29 februari. Alla år som är delbara med 4 är skottår – utom de sekelskiften som inte är delbara med 400! Nästa sekelskifte som är skottår är alltså år 2400. Undrar om den här servern fortfarande är igång då?
Och en sak till: Får man högre lön när det är skottår? Jag menar vi jobbar ju en dag extra.
Sedan år 2000 är skottdagen den 29 februari. Alla år som är delbara med 4 är skottår – utom de sekelskiften som inte är delbara med 400! Nästa sekelskifte som är skottår är alltså år 2400. Undrar om den här servern fortfarande är igång då?
Och en sak till: Får man högre lön när det är skottår? Jag menar vi jobbar ju en dag extra.
31 januari 2008
Ljudföroreningar II
Miljöminister Andreas Carlgren svarar Finn Bengtsson.
Lite god dag yxskaft är det ju; frågan handlade varken om buller, trafik, arbetsmiljö eller bostäder utan om oönskade ljudridåer i form av musik i offentliga lokaler.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:658 den 30 januari
2007/08:658 Ljudföroreningar i offentlig miljö
Finn Bengtsson har frågat socialförsäkringsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att motverka tendenser till olika typer av ljud- och musikföroreningar i det offentliga rummet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Oönskat eller störande ljud brukar anges vara buller. Dessutom kan sådant störande ljud i stora stycken också vara en arbetsmiljöfråga och faller då under arbetsmiljölagstiftningen. Avsikten med de ljudföroreningar som avses i frågan kan också syfta till att skapa stämningar för köpbenägenhet.
Riksdag och regering har, som bekant, under en följd av år och på olika sätt uppmärksammat frågor om oljud och buller. Bland annat har vägledande riktvärden för trafikbuller angetts. Riktvärdena avser bland annat värden som inte bör överskridas inomhus och utomhus vid nybyggnad av bostäder. Ett delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har fastställts. Delmålet är för närvarande formulerat på följande sätt. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. I den senaste översynen under 2005 av miljökvalitetsmålen angavs i propositionen bland annat att delmålet för buller bör ses över och att större fokus bör läggas på hälsoeffekter och antalet människor som är störda. Avsikten är att så snart underlag finns förbättra utformningen och innehållet i delmålet och därvid också beakta hälsoaspekter.
Som ett led i arbetet med att få bättre kunskap om bland annat befintliga byggnaders tekniska utformning beslutade regeringen i december 2006 att uppdra åt Boverket att ta fram uppgifter som medger en översyn av vissa befintliga delmål till God bebyggd miljö och att få förslag till formulering av nya sådana bland annat för att avhjälpa och förhindra buller, fukt och mögel i byggnader. Uppdraget ska redovisas i december detta år.
Det buller vi utsätts för tenderar att sammantaget öka liksom antalet bullerkällor. Ett rimligt förhållningssätt är därför, inte minst mot bakgrund av uppdagade hälsoeffekter, att minska bullret vid källan, oavsett källa. I det fortsatta ytterst angelägna arbetet med att minska det ”totala bullret” torde även denna typ av buller, ljudföroreningar, behöva ingå.
Lite god dag yxskaft är det ju; frågan handlade varken om buller, trafik, arbetsmiljö eller bostäder utan om oönskade ljudridåer i form av musik i offentliga lokaler.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:658 den 30 januari
2007/08:658 Ljudföroreningar i offentlig miljö
Finn Bengtsson har frågat socialförsäkringsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att motverka tendenser till olika typer av ljud- och musikföroreningar i det offentliga rummet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Oönskat eller störande ljud brukar anges vara buller. Dessutom kan sådant störande ljud i stora stycken också vara en arbetsmiljöfråga och faller då under arbetsmiljölagstiftningen. Avsikten med de ljudföroreningar som avses i frågan kan också syfta till att skapa stämningar för köpbenägenhet.
Riksdag och regering har, som bekant, under en följd av år och på olika sätt uppmärksammat frågor om oljud och buller. Bland annat har vägledande riktvärden för trafikbuller angetts. Riktvärdena avser bland annat värden som inte bör överskridas inomhus och utomhus vid nybyggnad av bostäder. Ett delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har fastställts. Delmålet är för närvarande formulerat på följande sätt. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. I den senaste översynen under 2005 av miljökvalitetsmålen angavs i propositionen bland annat att delmålet för buller bör ses över och att större fokus bör läggas på hälsoeffekter och antalet människor som är störda. Avsikten är att så snart underlag finns förbättra utformningen och innehållet i delmålet och därvid också beakta hälsoaspekter.
Som ett led i arbetet med att få bättre kunskap om bland annat befintliga byggnaders tekniska utformning beslutade regeringen i december 2006 att uppdra åt Boverket att ta fram uppgifter som medger en översyn av vissa befintliga delmål till God bebyggd miljö och att få förslag till formulering av nya sådana bland annat för att avhjälpa och förhindra buller, fukt och mögel i byggnader. Uppdraget ska redovisas i december detta år.
Det buller vi utsätts för tenderar att sammantaget öka liksom antalet bullerkällor. Ett rimligt förhållningssätt är därför, inte minst mot bakgrund av uppdagade hälsoeffekter, att minska bullret vid källan, oavsett källa. I det fortsatta ytterst angelägna arbetet med att minska det ”totala bullret” torde även denna typ av buller, ljudföroreningar, behöva ingå.
30 januari 2008
Pastoralt
Pastoralt är ett gulligt ord. Enligt NE:s ordbok är det något ”som präglas av (lantlig) enkelhet och fridfullhet”. Hur ofta får vi uppleva det i vårt dagliga liv? Men Schubert kunde beskriva det. Rosamunda är verkligen en pastoral idyll. Alla är glada och harmoniska; jägare, herdinnor och andar. Lekfullt och lätt. Den tidiga romantiken (1800-talets början) präglas ofta av sådan här verklighetsflykt. Man undrar var inspirationen kom från?Kanske var det lättare på Schuberts tid. Hans slapp ”Big Brother”-Linda, Irakkrig, Palestinakonflikt, Aids och Mona Sahlin. Kanske var det lättare då.
Fan tro’t! Schubert kämpade för brödfödan och skrev noter, bokstavligen för glatta livet. Han hade syfilis och dog endast 31 år gammal. Men då hade han skrivit över 600 sånger och mängder med pianomusik och annan instrumentalmusik. Musik som spelas och sjungs ännu idag – efter 200 år.
Vilka av dagens kompositörer lyssnar vi på om 200 år?
Kinesiskt gästspel
På fredag och lördag gör vi (Den akademiska damkören Linnea och Linköpings Studentsångarförening Lihkören) konsert med Norrköpings symfoniorkester. På programmet står Schuberts Rosamunda och Debussys Nocturnes.Igår repeterade vi med dirigenten Lü Jia, en drygt 40-årig kines från Shanghai som tämligen obehindrat rörde sig mellan engelska, tyska och svenska. Lü Jia har tidigare varit chefdirigent i Norrköping och är för närvarande chefdirigent för symfoniorkestern på Teneriffa. Han är också en ansedd dirigent på många operascener i Sydeuropa.
Undrar om det kommer något samtal från den kinesiska ambassaden?
29 januari 2008
Bra mat vs billig mat
Jag förstår mig inte på tidningarna – i alla fall inte min morgontidning, Corren. Med jämna mellanrum har de artiklar om matpriser. Gigantiska tabeller som beskriver hur de handlat corn flakes, ris, pasta, mjölk och ett 50-tal basvaror i några av länets affärer. Sen jämför man slutsumman och utnämner affären med de lägsta priserna till vinnare.
Är det bra det? Är det bra konsumentupplysning?
Det finns idag så fruktansvärt mycket dålig mat. Mat som till stor del består av kemiska tillsatser. Mat som är tillverkad under suspekta former. Mat som på sin väg till oss har färdats hundratals mil och bidragit till miljöförstöringen. Dessutom finns det ganska mycket mat som smakar illa eller inte smakar något alls.
Jag vill ha tabeller över den godaste maten, den sundaste maten och den mat som är bäst för vår miljö!
Kan jag få det – tack?
Är det bra det? Är det bra konsumentupplysning?
Det finns idag så fruktansvärt mycket dålig mat. Mat som till stor del består av kemiska tillsatser. Mat som är tillverkad under suspekta former. Mat som på sin väg till oss har färdats hundratals mil och bidragit till miljöförstöringen. Dessutom finns det ganska mycket mat som smakar illa eller inte smakar något alls.
Jag vill ha tabeller över den godaste maten, den sundaste maten och den mat som är bäst för vår miljö!
Kan jag få det – tack?
Om konsten att somna
Jag har skaffat en liten manick som heter Otto. Otto är en mjuk högtalare som man kan koppla till en radio eller i-pod och lägga under kudden. När man så lägger örat på kudden kan man lyssna på musik utan att störa grannen – "Grannen i sängen bredvid". Det handlar alltså om att maskera tinnitussljuden för att lättare kunna somna.
Otto har jag kopplat till en klockradio som stänger av sig själv efter 90 minuter. Glädjande nog sänder P2 musik på natten. Dessutom den perfekta tinnitusmusiken. Man får hela den klassiska (i den ursprungliga betydelsen = musik från klassicismen) repertoaren med Haydn, Mozart och Beethoven i spetsen och lite Weber och en del av grabbarnas mer eller mindre okända samtida kolleger.
Otto har jag kopplat till en klockradio som stänger av sig själv efter 90 minuter. Glädjande nog sänder P2 musik på natten. Dessutom den perfekta tinnitusmusiken. Man får hela den klassiska (i den ursprungliga betydelsen = musik från klassicismen) repertoaren med Haydn, Mozart och Beethoven i spetsen och lite Weber och en del av grabbarnas mer eller mindre okända samtida kolleger.
28 januari 2008
Kina i Sverige
En ambassadtjänsteman vid den kinesiska ambassaden i Stockholm ringde till kulturnämndens ordförande i Linköping för att försöka stoppa ett framträdande med en kinesisk trupp i konserthuset i Linköping. Felet med den kinesiska gruppen var att de sympatiserar med falungongrörelsen.
Det är anmärkningsvärt att den kinesiska ambassaden tydligen är omedveten om i vilket land den verkar. Om vi för en stund – i allmän OS-hysteri – skulle ha glömt bort att Kina är en kommunistisk diktatur så har vi nu blivit påminda.
Det är anmärkningsvärt att den kinesiska ambassaden tydligen är omedveten om i vilket land den verkar. Om vi för en stund – i allmän OS-hysteri – skulle ha glömt bort att Kina är en kommunistisk diktatur så har vi nu blivit påminda.
Hej (igen) matematik!
Här kommer en favorit i repris. En läsare har föreslagit en komplettering för 2000-talet så jag har lagt till den. Håll till godo!
Jag förmodar att flera läsare är tillräckligt gamla (eller unga) för att ha utsatts för 70-talets mattepedagogik – den där då man skulle rita en cirkel kring en mängd kameler. Då minns ni kanske också den här fina översikten över mattepedagogikens utveckling under andra hälften av 1900-talet.
1950-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset. Hur stor var vinsten?
1960-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 16 kronor. Var snäll och räkna ut vinsten.
1970-talet
En jordbrukare sålde mängden A potatis för penningmängden B. B är en mängd, som lyder regeln B är en krona. Rita 20 små streck (///////////////////) för att beskriva mängden B, en för varje krona. I den mängd C, som beskriver produktionskostnader borde finnas 16 små streck (////////////////). Rita nu en bild av gruppen C som är en delmängd av mängden B och uppge mängden D som ger svar på frågan: Hur stor är den mängd som beskriver vinsten?
1980-talet
En jordbrukare säljer en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset, vilket gör 16 kronor. Vinsten är alltså 1/5 vilket gör 4 kronor. Stryk under ordet potatis, och diskutera det med dina kamrater.
2000-talet
En bonde sålde en säck potatis för 20 kronor.
Vad tror du säcken vägde? Hur mycket tror du att det kostade bonden att odla och paketera potatisen? Hur mycket tjänade bonden på sin säck potatis?
Jag förmodar att flera läsare är tillräckligt gamla (eller unga) för att ha utsatts för 70-talets mattepedagogik – den där då man skulle rita en cirkel kring en mängd kameler. Då minns ni kanske också den här fina översikten över mattepedagogikens utveckling under andra hälften av 1900-talet.
1950-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset. Hur stor var vinsten?
1960-talet
En bonde sålde en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 16 kronor. Var snäll och räkna ut vinsten.
1970-talet
En jordbrukare sålde mängden A potatis för penningmängden B. B är en mängd, som lyder regeln B är en krona. Rita 20 små streck (///////////////////) för att beskriva mängden B, en för varje krona. I den mängd C, som beskriver produktionskostnader borde finnas 16 små streck (////////////////). Rita nu en bild av gruppen C som är en delmängd av mängden B och uppge mängden D som ger svar på frågan: Hur stor är den mängd som beskriver vinsten?
1980-talet
En jordbrukare säljer en säck potatis för tjugo kronor. Produktionskostnaderna var 4/5 av priset, vilket gör 16 kronor. Vinsten är alltså 1/5 vilket gör 4 kronor. Stryk under ordet potatis, och diskutera det med dina kamrater.
2000-talet
En bonde sålde en säck potatis för 20 kronor.
Vad tror du säcken vägde? Hur mycket tror du att det kostade bonden att odla och paketera potatisen? Hur mycket tjänade bonden på sin säck potatis?
27 januari 2008
Ungdomsmusik?
Sonen går och konfirmationsläser. Och trivs synbarligen bra med det. I dag meddelades att psalm 112 (i 1986 års psalmbok), ”Världens frälsare kom här” var en höjdarmelodi. Nu råkar just den melodin vara ca 1 700 år gammal!
Vem sa att det måste vara modern musik för att tilltala tonåringar?
26 januari 2008
Ljudföroreningar
Riksdagsledamoten Finn Bengtsson ställer en fråga till statsrådet Maria Larsson den 25 januari:
2007/08:658 Ljudföroreningar i offentlig miljö
Vår offentliga miljö ska vara möjlig att dela för alla medborgare. Denna ska då inte onödigtvis förorenas med sådant som gör att några hämmas av att vistas där, eller till och med kan ta skada.
Med stor framgång har vi i Sverige successivt rensat de offentliga rummen från den passiva rökningens hämmande och skadande effekter på människor som inte vill utsättas för detta. Intrånget på rökarnas sedan tidigare uppfattade ”rättighet” att sprida rök i lokaler som alla har tillgång till har härvidlag bedömts underordnad i förhållande till rätten för alla andra att slippa exponeras för rök då de vistats där. Lagregleringen på detta område har sannolikt också förbättrat folkhälsan, då den passiva rökningens skadeverkningar i dag får anses som väletablerade medicinska fakta.
Men på liknande sätt föreligger fortfarande andra föroreningar i gemensamma offentliga miljöer, vilket kräver politiskt övervägande huruvida dessa är acceptabla ur rättighets- och potentiellt skadlighetsperspektiv för folkhälsan.
I många offentliga lokaler läggs i dag en matta av bakgrundsljud ut från olika högtalare, och ofta är ljudnivån så pass kraftig att den stör såväl enskilda samtal som möjligheten att koncentrera sina tankar. Det är inte rimligt att den som vistas på allmän plats inte kan erbjudas en miljö fri från onödigt pålagt och påträngande ljud som för en del framkallar både stress och oro och till och med kan vara hälsovådligt för dem som har hörselskada eller befinner sig i riskzonen för att sådan ska kunna uppstå.
23 januari 2008
Sju sanningar
Utmanad av Sophia får jag väl försöka klämma fram med de sju dödssynderna.
1. Jag är inte den jag förefaller vara. Jag får ofta höra att jag ger intryck av att vara dominant, bufflig, ärkereaktionär, etc. I själva verket är jag undergiven, ödmjuk, liberal, m.m. En riktig mjukis alltså. Fattar inte vad jag gör för fel.Skickar utmaningen vidare till Lasse, Maria och Fröken Lund.
2. Jag är maniskt intresserad av det skrivna språket. Med mina egna högt ställda krav på korrekthet följer en osympatisk intolerans mot andras oförmåga och misslyckanden. Läser dreglande språkvårdstidningar och Grönköpings veckoblad. Vägrar envist att sätta kommatecken före och.
3. Min musikaliska begåvning är begränsad, men jag döljer bristerna sorgfälligt genom ett hyfsat ledarskap, god intuition och god planering.
4. Jag tillhör en minoritetsgrupp på frammarsch; jag är Mac-användare och stolt över det.
5. Jag är oerhört intresserad av mat och vin, men lyckas uppenbarligen dölja mina mycket grunda kunskaper på området väl eftersom mina barn och vänner ideligen frågar mig till råds i kulinariska frågor. Självklart delar jag generöst med mig av mitt värdelösa vetande.
6. Jag är pedantisk då det gäller texter, notskrift och layout, medan mitt skrivbord och arbetsrum framstår som en spännande utmaning för en arkeologisk expedition.
7. Jag anses av en något äldre bror vara ett datatekniskt geni och internetguru eftersom jag både har en blogg, en artikel på Wikipedia och utan svårighet kan skicka både sms och e-post.
Yvonne Andersson och äktenskapet II
I samma ämne skriver Johan Kinnander i dagens Corren en utmärkt vass replik. Läs den!
21 januari 2008
Yvonne Andersson och äktenskapet
Riksdagsledamoten Yvonne Andersson ångar på i debatten om könsneutrala äktenskap och mumlar sitt mantra: familjen, barnen, kvinna och man. Hon skriver bland annat:
”I alla kulturer och traditioner har äktenskapet varit ett begrepp för samlevnadsformen mellan man och kvinna.”Vad hon inte skriver är att andra samlevnadsformer i dessa kulturer har inneburit mobbning, utfrysning, fängelse, piskrapp, stening, hängning och andra otrevligheter.
Fänkål på Lundgrens vis
Vännen Lasse skriver på sin blogg att han lagar fänkål på Lundgren vis. Har du hittat hit kan jag ju lika gärna berätta hur det är:
Strimla fänkålen på längden – eller skär den hur sjutton du vill. Häll lite god olivolja i en stekpanna och häll på lite soja, honung och lite balsamico från Modena (Pavarottis födelsestad). Rör om och värm upp det och lägg i fänkålen. Salta och peppra och stek långsamt och länge (20-30 min). Klart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
