Fontaine de Vaucluse (Vaucluse betyder ”den stängda dalen”, på latin ’vallis clausa’). Här levde och verkade under lång tid den italienske poeten Francesco Petrarca i början av 1300-talet. Man kan lätt föreställa sig att det såg annorlunda ut då. Idag är det ett turistcentrum med mängder av små turistshoppar med provencalskt krimskrams. Inte oävet, mycket vackert hantverk i traditionell stil, men förstås mycket skräp.Vid källan, ’la source’ (som producerar 2 miljoner kubikmeter vatten per dygn), satt Petrarca och skrev om sin musa Laura. En av de vackraste texterna har fått lika vacker musik av den svenska tonsättaren Lars-Johan Werle. Han har gjort ett slags arkaiserande madrigalmusik i modern stil till dikten som börjar: ”Chiare, fresce e dolci aque…” – ”klara, friska och mjuka vatten”. Har man sett vattnet och naturen runt omkring förstår man Petrarca – och Werle. Den är vansinnigt inspirerande.
För många år sedan fick jag en akvarell som en god vän till mig målat som föreställer Fontaine de Vaucluse. Nu fick jag äntligen möjlighet att se originalet. Verkligheten och kartan stämde bra överens.Floden Sorgue driver, med ett stort vattenhjul, bland annat ett pappersbruk mitt i byn som tillverkar handgjort papper av lump. På ett av dessa papper hade man tryckt just den text som jag lärt mig älska genom Werles musik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar