Slog en egen Bearnaise, eller ”bea” som det heter på köksslang, så kallad ”kockney”. Stekte varsin entrecôte och serverade med klyftisar och sallad. Efteråt testade vi några ostar; St Patric, Norrbotten och en grottlagrad Gruyère. Patricen var för gräddig – åt crème fraiche-hållet. God, men för mäktig som inledning på en osttallrik. Norrbotten god, men lite alldaglig. Gruyèren var outstanding – mycket läcker.
Letar efter en mild, men karaktärsfast inledning på ostbrickan om en månad.
Några tips?
1 kommentar:
Langres. Den tror jag på. I en liten ask.
Skicka en kommentar