Languedoc

Vi fick en förtjusande matbok i present. Nathalie Besèr och Ola Henrikssons Ett kök i Languedoc. Jag kan inte använda ordet kokbok på en sådan bok. Förutom förtjusande recept och bilder innehåller den förstås små njutbara, originella och egensinniga formuleringar, som t.ex. om aperitif som här är synonymt med pastis: ”Man behöver relativt små, höga glas, isbitar, klart friskt vatten och Pastis 51 eller Ricard”. Inga andra sorter. Pastis 51 eller Ricard! Just det, samma Ricard som nu gått och blivit ägare till Vin & Sprit. Så nu kan vi lugnt sommarnjuta vår pastis och känna att den är lika svensk som O.P. Andersson!

Och vilken tur att det finns Ricard i vårt spritskåp.

Languedoc är för övrigt ett väldigt spännande ord. Om det kan man läsa här.

April, april!

April kommer av romarnas namn på årets andra månad, "Aprilis". Ordets ursprung är ovisst.

Seden att den 1 april lura någon kallades förr att narra april och kan beläggas sedan 1600-talet i Sverige, men den har sin motsvarighet i många andra europeiska länder. Sannolikt har den sitt ursprung i någon sorts allmän tramsighet eller eufori över vårens ankomst. Tyskarna kan haspla ur sig: "April, April, ich kann dich narren wie ich will". Där skiljer sig bara konjunktionen wie (som betyder ’hur’) från den svenska vart.

På de internationella aprilskämtens tio-i-topplista ligger Sverige på tredje plats med nylonstrumpan framför teverutan. Det kan man läsa om här.

Förnuft och känsla

Nu blev det så där jobbigt igen. Ni vet, som det blir när någon utan att blinka säger ”situationstecken” eller så. I morgontidningen hade man gömt ett reklamblad som föll ut framför fötterna på mig – och där står: ”Sentens, vår egen köksserie”. Slår man upp första sidan står det: ”Kök med vår känsla” (Just så – särskrivet och utan punkt. Om det är avsiktligt eller ett misstag får vi aldrig veta.)

Jag vet att det är jäkligt gubbigt att klaga på språket. Men VARFÖR KAN INTE ELECTROLUX HOME VARA SÅ VÄNLIGA OCH LÅTA BLI ATT MISSHANDLA DET DÅ!

”Sentens” betyder på svenska en kärnfullt formulerad sats (tänkespråk, visdomsord, devis, etc.). Det kommer förstås av latinets ’sententia’ som betyder ’mening’, som i sin tur kommer av latinets verb ’sentio’ som betyder ’känna’, ’varsebli’.

Och hit någonstans är det förstås som reklammakaren vill komma. ”Ett kök med känsla”. Men varför inte säga det då? Varför blanda in ett latin som man inte behärskar?

Men det stod i alla fall inte ”vår egna köksserie”. Man kanske bara ska vara tacksam.

Toner för miljoner vad då?

För så där en tio år sedan planerades och genomfördes projektet ”Toner för miljoner”. Flera intressenter var inkopplade och projektet hade olika delar. Den ena delen var en stor tevesänd gala i Globen i samarbete med TV4. En annan var en nationell körtävling med regionala deltävlingar. För pengarna stod Sparbanken som satsade stort.

För att förankra projektet i det svenska körlivet engagerades ett antal regionala ombud med kunskaper om körlivet. Jag var ett av dessa. Det var en ganska stor grupp. Om jag minns rätt var det ett ombud från varje län. Vi arvoderades för vår insats och planeringen ägde rum vid flera internat i sedvanlig näringslivsanda på Sparbankens kursgård i Skepparholmen. Rätt mycket resurser lades alltså på detta.

Vad jag minns tydligast var den totala oförståelse från TV4:s sida som mötte oss när vi diskuterade innehållet i galan i Globen/teve. Vi som var väl insatta i körlivets behov och förutsättningar var egentligen bara ett slags gisslan. Våra synpunkter och idéer hade inget värde. När vi försökte hävda kvalitet och konstnärskap möttes vi snarast av förakt eftersom vi inte hade en aning om hur man producerade teveunderhållning eller ”vad folk vill se i teve”. När vi presenterade pedagogiska idéer som skulle få långsiktiga effekter på körers verksamhet och körlivets framtid lades dessa idéer till handlingarna och tegs ihjäl.

För galan engagerades kändisar och halvkändisar (”kända från teve”) som inte hade en aning om vad körsång var. Då, liksom nu i Körslaget, var kändisinslaget det viktigaste och körsången ett slags folklig kuliss utan eget värde utan bara en förevändning för att producera ytterligare ett kommersiellt mainstreamprogram.

TV4 är nog inget för oss kulturarbetare…

Körslaget II

Ja, ja.

Sju grupper av människor sjunger sammanlagt 15 minuter. Av detta gör man två timmars teveprogram. Kan det bli segare?

Dalmasen med Göteborgsdialekt sade nåt klokt om sin kör:

– Det viktiga är inte att det pitchar rätt (Jag tror att det betyder ’sjungs rent’.) utan att den känns genuin – och sårbar.

”Sårbar” gillade jag. Det handlar mycket om det. Vågar man inte fläka ut sitt innersta känsloliv blir det aldrig bra.

Nej, det var nog för ointressant för mig och inte handlade det om körsång – så som jag definierar det. Men han, dalmasen, kan nog gå långt och kanske Lotta Engbergs kör.

Körslaget I

I kväll börjar TV4 sin nya serie ”Körslaget”. Under devisen i trailern: ”Glöm allt du vet om körsång” har man visserligen redan ursäktat sig. Det handlar inte om körsång utan om något annat. Vad vet vi inte.

Med mina 45 års erfarenhet av körsång ur alla aspekter är det mycket begärt att jag plötsligt ska glömma allt. (Att jag redan glömt en hel del under 45 år är självklart – men allt.)
Hursomhelst.

– Du måste titta, sa hustrun. De kommer att fråga dig vad du tyckte.

Vilka de är var lite oklart, men hon har säkert rätt som vanligt. Jag ska titta.

Gårdagens meny

Vinerna var mycket lyckade, i synnerhet det heliga vinet (Vin santo) från Toscana. Traditionsenligt serverades det till hembakade mandelskorpor. Den chilenska Cabernet sauvignonen var också suverän. Tack Jens Dolk!

Parmesankex

Oslagbart tilltugg till vitt eller rött vin, champagne (förstås), sherry och drinkar.

Köp en bit Parmigiano-Reggiano. Fuska inte. Köp inte Grana Padano eller riven ”parmesan” i påse. Det är stor skillnad!

Riv osten på den grova delen av rivjärnet. Kör den inte i matberedaren. Ännu har ingen uppfunnit en matberedare som klarar att riva Reggiano mer än en gång…

Lägg små högar av osten på ett bakplåtspapper på en plåt. Jag brukar använda en barnsked eller tesked för att få ungefär lika stora högar. Maka ihop varje hög lite så att den håller ihop. Grädda i högt läge i varm ugn (250-275°). Passa noga! Ta fram en stol och sätt dig framför ugnsluckan och betrakta processen. Den tar bara några minuter.

Kexen ska bara bli lätt gyllenbruna – inte mörka! Blir de för brända smakar de riktigt illa!

Om innandömet

I dagens Corren skriver Birgitta Hybinette: "Varför hyser SÅ många kvinnor ett SÅ ohämmat intresse för sitt yttre?"

I sin recension i SvD den 8 mars av Den fule skriver Lars Ring: "Den fule är en 80 minuter kort, absurd och återhållen komisk moralitet om en tid då människan skär bort det fula – på utsidan. Det fula inuti är ännu något mer svårt att få bukt med."

Som sagt, det är inte skalet som räknas, varken hos apelsiner eller människor – utan innanmätet. Hur många hundra år till ska det ta innan vi förstår det?

Briljant teater!

Har just varit och sett Den fule av Marius von Mayenburg på teatern.

Fantastisk pjäs! Absurd teater då den är som bäst. Magnifikt spel av Christian Zell och Marika Strand. Vilka lysande skådespelare det finns i den här ensemblen.

Jungfru Marie bebådelsedag

firas numer alltid en söndag före Palmsöndagen. Det innebar i år att den kom att ligga redan den 9 mars! Eftersom bebådelsen innebar att Maria blev havande med Jesus denna dag innebär det förstås också att juldagen kommer att infalla den 9 december i år. Därmed har vi också anpassat oss efter det kommersiella julfirandet som ju startar tidigare för varje år. Å andra sidan kommer adventstiden att börja redan i början av november och chanserna att få en vit jul blir allt sämre. Och vi som ska ha advents- och julkonserter får börja öva på sångerna redan i augusti.

Å andra sidan kommer Lucia att infalla efter jul och Trettondagen hamnar i närheten av Menlösa barns dag – eller Värnlösa barns dag som den väl heter numera.

Att påstå att tiden är ur led är en stark underdrift. Kanske vore det bättre att vara muslim? Är det nån som vet? Är det bättre ordning på helgdagarna i islam?

Upphovsrätten – igen

Med jämna mellanrum kommer nedladdningsdebatten upp. Idag är det en av Correns medarbetare, Mikael Wiik, som fritt får tycka till om hur verkligheten ser ut. Och då är det förstås ”skiv- och filmbolagen” som ska lösa problemet åt dem som tycker att de fritt förfogar över det som finns tillgängligt på nätet.

Men herregud, kan vi inte någon gång diskutera det som saken egentligen gäller?

Nämligen: Hur ska den enskilde konstnärens rätt att själv förfoga över sitt verk skyddas? Hur ska de människor som skapar konst, musik, litteratur, eller vad det vara må, få ersättning för det som de gjort? Har de verkligen inte rätt att själva bestämma över om det ska vara fritt tillgängligt eller om de vill att det ska vara en kommersiell produkt?

Detta är kärnfrågan. Sen ger jag tusan i om hundratusentals eller miljoner människor tycker att resurser på nätet är deras personliga egendom. Det är den inte!

Just nu har vi en upphovsrättslagstiftning som många är missnöjda ned. Hur ska vi få den att fungera?

På ostfronten: Grevé

Hittade en 24-månaders Grevé hos osthandlaren. Knastrigt torr och ymnigt rinnande ur de stora hålen. Utsökt nötig. Till vår stora förvåning uppskattades den inte av gästerna. ”Den må vara två år gammal, men jag kan inte uppskatta Grevé” hördes det något försiktigt, men med den uppriktighet som präglar våra matdiskussioner. Nu fanns det ju en nästan lika gammal och grottlagrad Comté och lite annat smått och gott också, så det drabbade ju ingen hungrig. Till ostarna serverades en Amarone. En Tommasi från 2003 som dröjt sig kvar i vinkällaren. Den föll emellertid på läppen utan beklaganden!

Kristallkrona II

Långfredagen kom den på plats! Med hjälp av block och skotlina, inhandlade på Clas Ohlsson, och den nära två meter långe svågern, fick vi upp åbäket. Att installera dimmern var det lättaste momentet. De tio 40 W-lamporna lyser nu upp rummet efter behov, från mys- till städbelysning. Försökte räkna prismorna igen och kom fram till att det nog är någonstans mellan fem och sex hundra, snarare är sjuhundra.

Boknörd?

Påskafton

Så är vi snart där - vid påskaftonslunchen. Då kan vi åter ta upp frågan om hur de Bengaliska äggen ska tillredas. Det är trevligt!

Världspoesidagen II

Nej, det var väl inte så lyckat. Jag erkänner det. Det var förstavelsen världs- som ställde till det. Att rimma på poesidagen hade varit lättare. T.ex. om någon varit i broderitagen, eller i värsta fall brutit mot horerilagen.

Den klassiska rimma-på-varje-stavelse-raden är:

– Se hit din mordiska bastiljesnok,
ge hit min Nordiska Familjebok!

Tyvärr har jag glömt ur vilket spex den är, men det kan säkert mina läsare upplysa om.

Världspoesidagen I

Det ska fan vara poet.

Försök själv att rimma på världspoesidagen! Jag vill trots allt gärna bidra till all världens omistliga poesi och gör det med denna tänkvärda, obegripliga, kraftigt haltande dikt:

Skalden tar sig en sup
den når förtärd eau-de-viemagen
och versen får extra djup.
En skål för världspoesidagen!

Vårdagjämning

Även om det just nu är kallare än på länge är det idag vårdagjämningen. Solen går upp rakt i öster och ner rakt i väster. Om någon skulle behöva justera sin kompass gäller det att passa på nu…

Dessutom är det nyår – persiskt nyår – då iranier och kurder m.fl. firar Noorooz. Då ska man äta sju särskilda saker som börjar på s. De ska alltså inte läggas under kudden, utan ätas.

I morgon är det Världspoesidagen!

Dirigentyrket

Kördirigentyrket är ganska speciellt. Förutom hantverket, det rent gestiska (som man säger i branschen, d.v.s. hur man rör händer och armar) och det musikaliska, ställer det vissa krav i repetitionsarbetet som jag har svårt att hitta jämförelser med i andra yrken.

Man ska locka ur de enskilda sångarna deras bästa prestationer och konstnärskap och samtidigt forma det till en kollektiv prestation som gärna stämmer överens med dirigentens (mina) egna konstnärliga ambitioner.

Det gäller att arbeta snabbt och effektivt – samtidigt som man ska vidmakthålla en öppen och positiv stämning. Det gäller att höra vad som sker och omedelbart kunna korrigera det som inte är bra och hela tiden höja prestationsnivån hos den enskilde koristen. Det innebär att jag måste fatta blixtsnabba beslut och snabbt formulera pedagogiska och korrekta instruktioner så att alla förstår – och kan agera efter instruktionerna. Ibland blir detta väldigt spontant och bildspråket kan då ta över de mer konkreta musikaliska termerna som kanske i de flesta fall vore att föredra.

I manskören (som jag snart lett i trettio år) sitter det ofta någon och antecknar de grodor som då och då hoppar ur min mun. Det jag egentligen förväntar mig är naturligtvis att sångarna antecknar alla instruktioner – de kloka och konstnärliga råd jag förmedlar. Men det stannar inte därvid. Även det andra noteras. Så då och då blir jag påmind om vad jag sagt förra året, för två år sedan eller ännu längre tillbaka. Ofta just om den aktuelle passagen, frasen eller stycket. Något dumt jag sagt om en viss stämma eller sångare eller någon fånig liknelse eller olämpligt ordval.

Då får man stå där med skammen och försöka förklara varför man sagt att andrabasarna ska låta mera latinovulgo…

Vackra ord

För två år sedan skrev jag här på bloggen om vackra ord. Diskussionen dyker upp då och då. Läs t.ex. på Språkbloggen där även språklagsförslaget diskuteras.

I DN utsågs år 2005 ordet sommarvind, förevigat av den östgötske skalden Samuel Hedborn i visan/dikten ”Ute blåser sommarvind”, till svenskans vackraste ord.

Fortfarande ligger bebådelse på min tio-i-topplista. Den 25 mars är det Jungfru Marie bebådelsedag – ännu vackrare! Även den rytmiska formen gör att vissa fraser blir njutbara. Se 6/8-takterna
och njut!

Språklagsutredningen

Språklagsutredningen fastslår att det i Sverige är svenska som ska gälla. Vi känner igen det från Palmær: ”Blott Sverige svenska krusbär har”.

Det är på många sätt glädjande även om lagar i sådana här mjuka frågor tenderar att bli lite mjäkiga. Tänk er bara: Sex månaders fängelse för att ha skrivit en avhandling på engelska! Trettio dagsböter för oöversatta engelska fackuttryck! Tio dagsböter för att ha stavat fel till kassett och fåtölj.

I en debattartikel i senaste numret av Grönköpings Veckoblad föreslår hr grundmag Gustaf Negusson ett steg i motsatt riktning, nämligen att vi skall internationalisera vårt alfabet och ersätta de tre vokalerna å, ä och ö, med de tre internationellt mer gångbara a, a och o. Motivet är redan välkänt för många:

”Torde val detta nydanande av det svenska spraket aven sla synnerligen val ut inom den sa populara anvandningen utav datorer. Vilja ju dessa maskiner inte alltid medgiva anvandandet av de ovan namnda å-, ä-, samt ö-prickarna.

Kanske måste vi välja väg – eller också inte. De flesta språkanvändare är nog ense om att en regelbok är bra, men att den inte kan vara tvingande. Tanken om ett normerat språk är att det är demokratiskt och motverkar utanförskap. Samtidigt är det precis tvärtom. Den som inte klarar av att hålla sig till normerna hamnar utanför – på ena eller andra sidan.

Inhiberad cykling

Jag som just bestämt mig för att vintern var slut och att det var dags att skippa bussåkandet och börja cykla till jobbet igen. Men det var ju inte att tänka på. Undrar vilken årstid det är nu – egentligen.

Kristallkrona I

Det har kommit en kristallkrona in i hemmet. Ingen av oss hade väl egentligen tänkt oss det, men nu är det så. Den kom från svågern i Lund i en tvättkorg. Vi bor i en lägenhet som naturligtvis mer eller mindre kräver kristallkronor. Treochenhalv meter i tak och stuckatur. Första frågan var om takkroken skulle klara det. Lampan väger närmare 25 kg. Förvissade om att det hängt tjugofemkilos kronor i den kroken sedan huset byggdes 1905 var vi väl egentligen inte så oroliga. Men, vi införskaffade en kedja och hängde upp lampan någon centimeter från golvet. Hade takkroken släppt hade väl förödelsen inte blivit mindre för det. Kättingen hade krossat lampan och taket blivit förstört. Men smällen hade blivit mindre.

Sen har vi hissat upp lampan bit för bit. Rengjort den med Rejmyres specialvätska (utan innehållsförteckning – sannolikt livsfarlig), kollat elkablarna, hängt på alla prismor som ramlat av i transporten och bytt de tio(!) glödlamporna. Allt fungerar perfekt. Men den ska fortfarande upp två meter till och hur det ska gå till vet vi ännu inte riktigt. Jag tänkte också räkna prismorna så att jag kan svara på frågan när den kommer.

Återkommer i ärendet.

Språkpolisskolan

Wyrd_sister skriver här om den här boken.

Den verkar vara en bibel för oss språkfascister. Men recensentens invändningar förefaller ändå rätt sunda. Fast lite ordning bland orden kan man väl kräva?

Justerad familj

När jag kom hem från morgonpasset på gymmet i fredags började min gamla knäskada ge sig tillkänna igen och det gjorde rejält ont. Sen kom sonen hem från skolan på eftermiddagen och var justerad i höften. Ett ”låtsasbråk” med en kompis hade resulterat i att han fått en ”stock” (ja, han sa så) inkörd i höftbenet. Efter morgonpromenaden med hunden på lördagen återvände hustrun linkande. Hon hade trampat snett med foten som har en gammal ledbandsskada från 70-talet. Jämmer och elände.

Därmed var hela familjen utslagen. Den enda friska var tyvärr hunden som inte hade någon som helst förståelse för varför promenaderna plötsligt var reducerade till korta besök i buskaget runt husknuten. Okänslig typ – helt i avsaknad av empati.

Schlageryra III

Vi får väl acceptera att det inte är melodierna som tävlar i Melodifestivalen utan artisterna. I morgontidningen idag ställdes frågan till ett antal olika människor: ”Vem vinner ikväll?” Inte: ”Vilken låt/melodi vinner i kväll?”.

Men då kvarstår frågan: Varför plockar man från början inte fram eliten av sångare för att framföra bidragen? Och med eliten menar jag inte nödvändigtvis Lill-Babs, Carola och Tommy Körberg.

Igår i Så ska det låta fick man höra Åsa Fång, en för mig fullkomligt okänd sångerska som var briljant! Rent, mångsidigt och charmigt. Även de andra medverkande var lysande: Jenny Berggren (Ace of Base), Magnus Carlsson och Robert Gustafsson. Gustafsson verkar kunna varenda låttext som skrivits, oavsett genre eller språk. Vilken begåvning!

Språklek

Jag tycker det är kul med de där säkerhetskoderna som dyker upp här och där. Färgen, typsnittet och bokstavskombinationen gör det lätt att associera till sinnesstämningar och ordlekar. ”jstrm” kan ju bli Sjöström t.ex. ”ixzzbqr” ser ut som en arabisk självmordsbombare. Vilka associationer får du? Välkommen med dina bidrag!

Hey Jude!

The Beatles för alla åldrar!

Sportfånar!

Det är inte ofta – men det händer, att jag inte bläddrar förbi sportsidorna. Idag läste jag Rooney Jerrevångs, Correns sportchefs, krönika. Under rubriken ” Bästa laget men sämsta publiken” skriver han bland annat: ” Publiken i Cloetta center är en parodi på idrottslig entusiasm.”

Herregud – nu räcker det inte med att det kommer mycket folk och att laget spelar bra. Nu ställs det också krav på hur publiken ska bete sig.
Men om den inte vill?

Jag skulle aldrig i livet sätta mig på åskådarplats vid en hockeyrink om det ställdes krav på mig att jag skulle vara någon slags medagerande! ”Dansa, sjung, ställ er upp och hoppa. Gör nåt. Låt ishockey-Sverige höra att ni finns.”, skriver Jerrevång.

Jag är helt övertygad om att det är liknande beteende som till sist urartar i huliganism. Var tacksam för att publiken sitter ner och håller truten!

På ostfronten intet nytt

I Wisconsins huvudstad Madison har det varit ost-VM berättar DN. Trots att det var ost-VM var det västvärlden som vann...

Och det var den Gamla världen som tog hem förstapriset. Ostmästare Michael Spycher från Wasen i Schweiz vann med sin Gruyère.

Man undrar om min Prima Donna var med?

Ymer

När jag var liten bodde vi en sommar i Köpenhamn. Jag var nog sådär en sexsju år. Vi hade bytt lägenhet med en dansk familj. På den tiden – det var väldigt länge sedan – fanns det mjölkaffärer. Även i Danmark. I min familj kallade vi filmjölk för surmjölk i vardagslag, men det hette nog filmjölk egentligen.

I Köpenhamn skickade mamma ner mig till mjölkaffären för att köpa surmjölk. Det är klart att de inte förstod vad den lille gossen med stockholmsdialekt ville ha. Inte heller förstod den lille gossen vad de snälla danska tanterna (med köpenhamnsdialekt) sa till honom. Jag försökte förstås med filmjölk också, men lyckades inte göra mig förstådd.

När jag gråtande kom tillbaka till mamma med oförrättat ärende fick jag lära mig att surmjölk på danska hette ymer. (Det kunde hon väl för sjutton ha sagt från början!)

Jag tror att det heter tykk mælk nuförtiden i Danmark, men ymer finns visst kvar, men det spelar ju ingen roll när mjölkaffärerna inte längre finns.

Problematik vs problem

När vi ändå är inne på språk kan vi ju ta det där med problematik också. I dagens Corren kunde man läsa: ”Däremot medger han att det fanns en problematik i början på hösten.”

Vad är det för fel på ”…att det fanns problem i…”.

Problem är en svårighet som det krävs ansträngning att komma till rätta med – eller ett bekymmer, men det kan förstås också vara en uppgift som kräver tankearbete och analytisk förmåga, t.ex. ett matteproblem.

Problematik däremot är en grupp av sammanhängande problem och det krävs att man anger vilken grupp det är, oftast genom sammansättningar, t.ex. sysselsättningsproblematiken.

Stigmatiserad

Varje tidningsledare, debatt- eller kulturartikel av rang innehåller idag ordet stigmatiserad.

Problemet med modeord är att de ärvs, eller snarare smittar. Som en löpeld förs de från person till person, från redaktion till redaktion. Som i viskleken vet ingen till slut varifrån det kommer eller vad det betyder.

Ordet stigma är grekiska och betyder stick eller märke. Ett stigma är ett sår som anses likna dem som Jesus fick vid korsfästelsen. I överförd betydelse är ett stigma antingen ett tecken på psykisk sjukdom eller ett negativt socialt kännetecken.

Stigmatiserad innebär således att stigma framkallats hos någon, eller – i den betydelse de flesta försöker använda – att någon utpekats som avvikande.

Det finns enklare ord.

Kompetensutveckling

Idag har jag ägnat mig åt kompetensutveckling. Två timmars enskild undervisning i dirigering kändes ofantligt lyxigt.

De senaste decennierna har jag dirigerat i stort sett dagligen och också undervisat massor av timmar i dirigering, men aldrig tänkt på att jag kanske själv skulle kunna få påfyllning.

Som sagt lyxigt – och vansinnigt roligt! Fortsättning följer.

Bach - en bubblare

Tyvärr tror jag inte att denna champagne lever upp till samma höga nivå som Johann Sebastian gör med sin musik. Men det är ju en fin etikett, så det vore kul att pröva någon gång!

Kvinnodagen

Det mesta talar för att kvinnan är mannen överlägsen i de flesta avseenden. Det är många med mig, som med bestämdhet hävdar att världen förmodligen skulle sett mycket bättre ut om kvinnorna styrt den.

Kvinnor är bättre ledare och fattar bättre beslut. Kvinnor har större empatisk förmåga och är mer måna om att förankra de beslut de fattar. Kvinnor är mer prestigelösa.

I dag – i jämställdhetstider – är det förstås svårt att propagera för ett matriarkat, men kanske kunde man åtminstone kompensera kvinnorna för några tusen års oförrätter och be dem ta hand om besluten fram till år 4000?

Sen är vi kanske mogna för ett jämställt samhälle.

Coleslaw

Vi får med Ekolådan en massa fantastiskt fin vitkål. Oftast gör vi Coleslaw – om vi inte orkar göra kålpudding eller –dolmar.

Här är mitt recept på Coleslaw:

• Knappt 2 l finhackad vitkål (= ett litet huvud, ungefär en full matberedare)
• Ett par finhackade morötter
(Ibland har jag också använt lite rödkål i. Det gör ingen större skillnad i smak.)
• 0,8 dl socker
• ½ tsk salt
• svartpeppar
• 1 ½ msk vitvinsvinäger
• 2 ½ msk citronsaft (ungefär ½ citron)
• 0,5 dl mjölk
• 0,5 dl filmjölk
• 1 ¼ dl majonnäs (hemgjord eller köpt)

Riv kål och morötter i matberedaren. Blanda socker, salt, peppar, majonnäs, mjölk, filmjölk, vinäger och citronsaft i en stor skål. Vispa till en jämn smet och blanda ner kål och morötter. Blanda och lägg i burkar och ställ i kylen.

Ryck en bok

1. Ryck närmaste bok i din omgivning
2. Öppna sidan 23 i boken
3. Leta upp femte meningen på den sidan
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner
5. Lägg gärna till bokens titel och författare

"Musiken är förvisso ett omistligt inslag i de akademiska ceremonierna."

Maj Aldskogius (red.): "...kunn' I dock så wackert låta..." Uppsala Akademiska Kammarkör 50 år.

Till Wyrd_sister

från en som är obrottsligt lojal, luktar lite lagom, samt tacksam om du slösar med hennes tid och leker med hennes känslor.

Äcklig affisch

Det är en sällsynt äcklig affisch som kulturföreningen AKC gjort till sitt punkevenemang på Skylten i Linköping. Men det är inte dålig konst. Rent grafiskt är den rätt okey.

Den kommunala tjänstemannen Stina Bond som beslutat att förbjuda affischen säger, enligt Expressen:

– Jag ser det inte som censur, utan som att ta ner en olämplig affisch.

”…ser det inte som censur”! Jo jag tackar jag! Vad är det för olämpligheter som kommer härnäst? Det behövs kanske en liten kurs för de kommunala tjänstemännen i demokrati och yttrandefrihet.

Biskop Martin i Linköping tycker enligt Corren att affischen är osmaklig – men inte mer än så. Klok karl.

Vi är nog många som trott att vi lever i frihetens – och därmed yttrandefrihetens – stamort på jorden. Men hej vad vi blivit bedragna!

Linköpings universitet historiskt

Internationella engelska gymnasiet marknadsför sin etablering i det gamla riksbankshuset i Linköping med följande text:

”Our school is located in a beautiful building in the heart of Linköping [...] The cathedral, the university and other historic sites are all within a short walking distance.”

Till saken hör att huvuddelen av Linköpings universitet tillkom på 1970-talet och kan därmed knappast nämnas i samma andetag som Domkyrkan och ”other historic sites”. Dessutom ligger det en dryg halvmil från det nya gymnasiet, så ”a short walking distance” är i sanning ett brittiskt understatement.

För övrigt är det bara att gratulera Engelska skolan till att ha lagt vantarna på den imposanta byggnaden från 1903 i stadens absoluta centrum!

Sjung i kör – rädda världen!

Barn som sjunger i kör startar inga krig! Inför obligatorisk körsång för alla pojkar!